Inte långt borta går förbindelsen mellan norr och söder, Danska Vägen har ganska exakt den sträckning som gällde redan på 1600-talet och var den väg man tog för att slippa passera tullarna till Göteborg, som ju låg i Sverige.
Inte guld fast det glimmade
Gullberg nämns redan på Birger Jarls tid och finns med i Erikskrönikan från 1290. Här fanns en hälsokälla som Linné besökte vid mitten av 1700-talet och då konstaterade att vattnet var salt och klart som kristall. Redan 1303 vet man att det låg en skans på Gullberget. Namnet kan ha flera betydelser, ett av dem är att berget kan glimma som av guld eller guldliknande stenarter.
Det var ett område som var vattenrikt och sankt där vattenfåglar häckade och fisken lekte. Viken omfattade även Tingsbergsvassen. Mellan Gullbergs fäste (Skansen Lejonet) och Lilla Bommen stack det upp en liten ö som kallades Stadstjänarnas holme. Namnet härleds till att stadens tjänstemän använde ön som mulbete för sina kreatur.
Hultman och Brännvinskriget
Gullbergs vassar var under höst och vår helt översvämmade, här var ett rikt fågelliv. 1800 arrenderades holmen med ängar och vassar omkring av Niklas Hultman som hade fiske- och jakträtt. Det är den Hultman som fått ge holmen sitt namn. Fast idag säger man bara Holmen och tänker då mest på Holmens herrekipering och loppmarknaden Holmens Marknad.
Snickaremästare Niklas Hultman bodde på Larmgatan i hörnet mot Vallgraven. Hantverkarna hade på 1800-talet en stark ställning i staden. Hultmans snickeriverksamhet var framgångsrikt och han var ålderman i sitt skrå. Han tvekade inte att gå till storms mot myndigheter och överhet och skrädde inte orden när han i hantverkarnas och borgarnas namn, inte alltid ombedd, förde deras talan.
Han kom i klammeri med militären när han lät sina hästar bete på fästningsvallarna – han tyckte det egna betet var för magert. För sitt deltagande i det så kallade Björnbergska upploppet eller ”Brännvinskriget” 1799 blev han arresterad men lyckades tala sig fri. Det var ont om spannmål och människor svalt men Niklas Björnberg köpte spannmål och brände brännvin för glatta livet.
Det ledde till upplopp, ordningsmakten ryckte ut och upploppet spred sig. Överallt var Hultman med och eldade på stämningen mot myndigheterna.
”Han förde sitt försvar med bravur och väckte ej ringa uppseende för sitt mod och sin skarpa tunga” skriver Fredberg, Göteborgs flitige hävdatecknare.
Fyllet och Sibirien
När staden växte började slaskvatten och avträde komma i vattnet. Området förvandlades till ett hälsovådligt, stinkande träsk, rikt på mygg av en sorts malariatyp som spred sjukdomar, som kunde vara dödliga. 1842 påbörjades vallning av området som fylldes ut med muddermassor. ”Fyllet” är ett namn man ibland hör i stället för Hultmans holme, ”Sibirien” är ett annat på grund av klimatet med isiga vindar och det avlägsna läget.
Vassriket torrlägges
Den mycket tekniskt begåvade Alexander Keiller den yngre hade i Holland studerat torrläggningen av Haarlemsjön. Han konstruerade en ångpump och under åren 1857-59 ”länspumpades” Gullbergsvass. Det var första gången man använde centrifugalpump i Sverige. Det tog naturligtvis många år innan torrläggningen i sin helhet var genomförd.
Utmed Gullbergs Strandgata ser det idag rätt trevligt ut. Ändå är det stor skillnad mot när Hultmans holme var centrum för kanaltrafiken. Fraktbåtarna kunde lägga till bekvämt nära tidens andra stora transportled- järnvägen. Folkligt och livligt var det också när turisttrafiken till Stockholm startade här.
Allteftersom tiderna förändrades förföll den tidigare så viktiga och väl använda kajen och fick öknamnet ”Döda skeppens kaj” där det var mindre lämpligt att vistas vid dygnets mörkare timmar.
Stadsidyll som inte blev
Det gjordes stora planer för Gullbergsvass, så utmärkt beläget som central belägen stadsdel i Göteborg. 1861 utlystes Sveriges första stadsplanetävlan. Vinnarförslaget omfattade en hel
Liten stad inrutad i kvarter med små kanaler, alléer och planteringar. En offentlig byggnad och två kyrkor fanns det också plats för.
1864 fastställdes planen fastän omarbetad. 1870 bebyggdes de första tomterna. Men det blev inga bostadskvarter utan lagerbyggnader, magasin och förråd i stället. Av de stolta – och bostadsvänliga – planerna blev inte mycket kvar. Den växande bangården behövde ständigt ökat utrymme och den stadsplan som antogs tjugo år efter tävlingen var mest inriktad på industrier och annan nyttobebyggelse.
Mellan åren 1877 och 1887 uppfördes landshövdingehus för ca 500 familjer som trängdes in med Renhållningsverket, Hamnstyrelsen, Vattenverket och Gasverket som närmsta grannar. De små kanalerna på 1864 års förslag ersattes av järnväg. Någon spårvagn blev det inte plats för men 1923 fick man landets första kommunala busslinje. En skola blev det också men den tvingades flytta på sig ett kvarter när Tobaksmonopolet gjorde anspråk på tomten. Skolan upphörde förresten först 1986.
Exotiskt kineseri vid kajen
Av landets mer än 100 tobaksfabriker blev ett statligt Tobaksmonopol 1914. En snusfabrik anlades då som granne till skolan. På andra sidan skolan låg Vin- & Spritcentralens lager!
Till detta gytter av industrier, småverkstäder, lagerlokaler och styvmoderligt behandlade bostadskvarter sällade sig så den imposanta och märkliga byggnad som går under namnet ”Pagoden”.
Var som helst annars hade den fått status och uppmärksamhet värd sitt utseende, nu ligger den som en främmande jättefågel som kraschlandat i en hönsgård.
På nätet hittar man nedanstående beskrivning av byggnaden:
”Fantastiskt fin fastighet med anrika minnen och stor potential. Precis vid Älven med 5 minuters gångväg till vackra Lilla Bommen och 10 minuter gångväg till Göteborgs centrum.
Pagoden innehåller ca 10.600 kvm lokaler i 7 våningar.”
Från Karlstad till Nikkaloukta
Arkitekten Cyrillus Johansson (1884-1959) var född i Gävle och dog på Lidingö men han utbildade sig på Chalmers och med ”pagoden” vid Gullbergsvass har han gett Göteborg ett högst annorlunda bidrag till stadens arkitektur. Han tog stort av den tyska tegelarkitekturen i början av 1900-talet och höll fast vid den. Pagoden är en vacker och gedigen byggnad från 1930-talet med små rester av jugenddetaljer.
Till övriga byggnader som han formgivit hör Centrumhuset i hörnet av Sveavägen-Kungsgatan i Stockholm, vattentornet i Vaxholm, Värmlands museum i Karlstad, även den med ett svängt pagodtak. Han har även ritat stadshus, broar, arbetarbostäder, och kyrkor till dem hör lilla Nikkaloukta kapell.
Gullbergskajen är väl värd ett besök med sin udda blandning av båtar, moderna kontorskomplex och så Pagoden, som inte längre innehåller någon tobak men jämväl Steinbrenner & Nybergs lilla väldoftande bageributik och spatiösa Holmens marknad full av spännande loppisfynd.
Nej, detta är inte Strandvägen i Stockholm men Gullbergs Strandgata i Göteborg!
Banverket kom med tiden att behärska större delen av Hultmans holme.