2009-06-18 | 2 min läsning

    Invandrare efterlyser bra mötesplatser för ökad integration

    Integration är så mycket mer än jobb, bostad och kunskaper i det svenska språket. Det visar en ny rapport om integrationen i Göteborg. Intervjupersonerna pekar på behovet av konstruktiva möten och mötesplatser och bättre bemötande från myndighetspersonal.

    I rapporten ”En av folket helt enkelt – om integration i praktiken” har göteborgare med utländsk bakgrund själva fått ge sin syn på begreppet integration och hur de upplever mötet med Göteborgssamhället.

    27 personer med olika bakgrund har intervjuats och även sju tolkar har fått ge sin bild av integration.

    Pratar om tillhörighet och samhörighet

    − Vi fick uppdraget därför att det behövdes fler perspektiv på integration, säger Katarina Högfeldt som tillsammans med Katarina Slonje och Piret Esken på sociala resursförvaltningens preventions- och utvecklingsenhet sammanställt rapporten.

    − Integration brukar handla om att man ska ha ett arbete, om boende och språkkunskaper. Men intervjupersonerna pratar mer om mellanmänskliga värden, som en känsla av tillhörighet och samhörighet.

    ”Måste komma från båda hållen”

    Katarina Högfeldt säger att de flesta vill känna sig sedda, få vara den man är och inte bara reduceras till ”invandrare”. Längtan efter väl fungerande mötesplatser är stor.

    − Om man inte träffas ges heller ingen möjlighet att ompröva sina fördomar.

    Flera av de intervjuade talar även om integrationen i termer av misslyckande och berättar om avsaknaden av ömsesidighet. En intervjuperson säger att ”integration måste komma från båda hållen, inte bara från dig själv”. En annan menar att integration ”är en ömsesidig strategi”.

    Brister i bemötande bekräftas av tolkar

    En stor andel av de intervjuade upplever sig ha blivit dåligt bemötta av myndighetspersoner. De har negativa upplevelser och tror att bemötandet skiljer sig från det bemötande svenskfödda får. Allvarliga brister som även bekräftas av de tolkar som fungerat som studiens fokusgrupp.

    – Tolkarna upplever att bemötandet från myndighetspersoner kan vara nedvärderande och i enstaka fall till och med aggressivt och rasistiskt. Vad det här beror på kan vara olika saker men ansvaret för bemötandet ligger på respektive verksamhet, säger Katarina Högfeldt.



    Prenumerera så du inte missar något nytt!