Jättelokan hotar biologisk mångfald

Sigge Markänger, samordnare för invasiva arter på stadsmiljöförvaltningen, jobbar hela året med att kartlägga och bekämpa bland annat växten jätteloka.

Vad händer just nu i arbetet med jättelokan?

– Under höst och vinter fokuserar vi mycket på att följa upp föregående säsongs arbete och planera för nästa. Nu på våren är det dags att jobba praktiskt. Det är viktigt att vi gör så mycket som möjligt innan jättelokan går i blom, i juni månad. På våren gräver vi upp plantor där det är möjligt, men beroende på hur det ser ut i naturen kan vi behöva använda slaghackor, spett eller andra verktyg. Det gäller att vara kreativ och uthållig, men också väldigt försiktig.

Arbetet med jättelokorna kräver kreativitet, uthållighet och styrka. Foto: Elna Mårtensson

– Jättelokan innehåller ett gift som ger svåra hudskador. Därför jobbar vi alltid i full skyddsmundering. Alla kläder och verktyg sköljer vi av noga innan vi lämnar platsen där vi hanterat jättelokor, så att giftet inte ska spridas.

I juni startar blomningen – vad händer då?

– Vi har ett lagligt ansvar att begränsa spridningen. Under sommaren är det därför viktigt att kapa knoppar och blommor så att frön inte sprider sig. Allt vi kapar ska sedan transporteras till en särskild plats på återvinningscentralen. Det är mycket arbete på sommaren och därför tar vi hjälp av säsongsarbetare.

När jättelokan är två-tre år gammal blommar den för första gången. En enda planta kan sprida tusentals frön. Därför är det viktigt att de grävs upp innan de hinner växa till. Foto: Sigge Markänger

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Kombinationen att få jobba praktisk i vacker, vild natur och sedan mer strategiskt och planerande under höst och vinter. I ett större perspektiv är det väldigt givande att vara med och göra en viktig insats. Jobbet med de invasiva arterna främjar biologisk mångfald och ser till att göteborgarna har tillgång till härliga gröna livsmiljöer med stor artrikedom. Det känns bra tycker jag.