”Du där! Har du en stund över?”
Så lyder Josefin Palms förslag till slogan för att få fler att ställa upp som gode män. Extraknäcket som får en att känna sig behövd.
– Man sköter en annan människas privatekonomi. Har man bara koll på sin egen så är jobbet inget märkvärdigt, säger Josefin Palm.
Själv har hon varit god man i ett och ett halvt år, efter tips från en vän. Första huvudmannen blev en äldre kvinna på ett äldreboende, utan anhöriga i närheten. Efter ett år konstaterade Josefin att det fanns tid och engagemang över för ytterligare uppdrag.
– Den andra huvudmannen, en kvinna som också är över 90 år, glömsk och bor på ett boende, är fysiskt piggare. Hon blir så glad när jag kommer. Vi fikar och pratar och jag ser till att hon har det bra och har fickpengar tills jag kommer nästa gång. Det brukar bli en gång i månaden, säger Josefin.
Mellan besöken sköter hon kvinnornas in- och utbetalningar. Någon timme i veckan brukar uppdragen ta, och Josefin funderar redan på att ta sig an fler.
– Mina huvudmäns affärer är relativt enkla att administrera. Man kan få huvudmän som har problem både ekonomiskt och med missbruk, och det kräver naturligtvis mer jobb. Men det får man ersättning för, och framförallt känner man att man är till hjälp för både huvudmannen och de anhöriga, säger Josefin.
Att vara god man ser hon som ett perfekt extraknäck för alla med lite tid över. Att systemet bygger på frivilligas insatser tycker Josefin är bra.
– Det blir inte så opersonligt och byråkratiskt när det är medmänniskor som ställer upp. Vi måste kunna hjälpa varandra.
Anders Egle