Kaffekooperativ från Rwanda tog emot Göteborgs miljöpris

Genom att framställa lyxkaffe åt läckergommar i västvärlden har ett litet bondekooperativ i det folkmordshärjade Rwanda lyckats lyfta en hel bygd ur fattigdomen. På torsdagen fick kaffekooperativet Abahuzamugambi ta emot Göteborgs Stads Internationella Miljöpris på en miljon kronor.

Det är genom en stenhård satsning på kvalitet som det lilla kooperativet på bara sex år förvandlat en närmast sönder- slagen jordbruksnäring till en blomstrande verksamhet.

Ekologiskt och rättvist

Maraba-området räknades tidigare inte till Rwandas typiska kaffeodlardistrikt och landet var över huvudtaget inte känt som någon mer framträdande kaffenation. Men i en kvalitetstest i USA nyligen utsågs kaffet från Maraba till det näst bästa i världen.

Kaffet odlas helt utan gifter och konstgödsel och kan därför säljas som ekologiskt i västvärlden. Genom att leverera det utan mellanhänder direkt till uppköpare i USA och Europa får odlarna betydligt bättre betalt för sin vara. Därmed kan kaffet även marknadsföras som rättvisemärkt.

– Efterfrågan på det här gourmetkaffet i framför allt USA är betydligt större än vad kooperativet kan producera. Det har lett till att ytterligare ett tiotal kaffekooperativ nu håller på att bildas, sade Tim Schilling, amerikansk professor och biståndsarbetare som var med och drog igång verksamheten i Maraba, i samband med prisutdelningen.

Hutu och tutsi sida vid sida

Kooperativet, som idag har över 2.000 medlemmar, har inte bara resulterat i en ekonomisk uppblomstring i det fattiga och eftersatta Maraba-distriktet. Det har också bidragit till försoning mellan hutu och tutsi – de båda folkgrupper som bekämpade varandra under inbördeskrig på 1990-talet.

Omkring 800.000 människor beräknas ha dödats i vad som brukar betecknas som ett av de värsta folkmorden i modern tid. Även sedan kriget tagit slut ledde minnet av det som hänt till allvarliga följder för rwandierna.

– Det civila samhället slets sönder. De människor som överlevt hade mycket svårt att arbeta tillsammans med dem som tillhörde den andra gruppen, den grupp som kanske dödat alla ens släktingar, berättar Ildephonse Gasana, borgmästare i Maraba-distriktet.

– Men i kooperativet möts de båda grupperna och lär sig att samarbeta. I Maraba dominerar hutuer, den folkgrupp som anses ha startat folkmordet.

Fler kooperativ växer upp

Men Ildephonse Gasana betonar att bilden av vad som hände inte är enkel. Blandäktenskap var vanliga och det finns överlevande offer på båda sidor.

För odlarna var kaffet tidigare bara en gröda bland många. Kvaliteten var låg, liksom lönsamheten. Ingen lade ned någon större omsorg på odling och de efterföljande processerna.

Kaffeodlaren Joyeuse Mukashyaka, som var med och tog emot priset vid ceremonin i Världskulturmuseet, berättar att kaffeplantorna idag får en helt annan tillsyn och omvårdnad:

– Vi insåg själva att vi måste förändra vårt sätt att bruka jorden. Bland de viktigaste råden vi fick av biståndsorganisationerna och universitet var att koncentrera oss på en gröda.

Flera av de andra kooperativ som nu växer upp i Abahuzamugambis efterföljd använder samma modell – men inte nödvändigtvis för att odla kaffe. Det satsas även på chili, peppar, frukt och blommor som exportgrödor.

Priset som är på en miljon kronor delades ut vid en ceremoni på Universeum på torsdagen.