Kampanj ska öka kunskapen om kvinnlig könsstympning
Enligt Socialstyrelsen lever runt 68 000 kvinnor och flickor i Sverige med konsekvenserna av könsstympning. Rent fysiskt kan det vara sådant som svårigheter att kissa, smärta vid mens och komplicerade förlossningar. Psykiskt handlar det om till exempel posttraumatiskt stressyndrom.
I Sverige är könsstympning förbjuden sedan 1982. Men många av kvinnorna har könsstympats i sina gamla hemländer och sedan kommit till Sverige. Andra har rest tillbaka för ingreppet.
Birgitta Bjelkenäs, utvecklingsledare på Regionalt stödcentrum heder
Fler ska känna till tecknen
Den 6 februari är det FN:s internationella dag för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Då går Göteborgs Stad ut med en informationskampanj för att sprida kunskap till framför allt alla som jobbar i stadens verksamheter, som skola, vuxenutbildning, socialtjänst och vård- och omsorg.
Här finns hjälp att få
- Vulvamottagningen, Angereds närsjukhus telefon 031-332 69 02. Rådgivning och behandling av fysiska besvär från könsstympning.
- Regionalt stödcentrum heder telefon 020-34 03 03.
- Resursteam heder, kontaktas via 031-365 00 00. Du behöver inte berätta vem du är utan kan bli mött på lämplig plats.
Läs mer: Regionalt stödcentrum heder
– Vi vill att fler ska känna till tecknen på könsstympning, veta hur de ska agera och var man kan vända sig, säger Birgitta Bjelkenäs, utvecklingsledare på Regionalt stödcentrum heder, som är en samverkan mellan kommuner i Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen.
Vad är viktigast att tänka på?
– Att våga ställa frågan till kvinnor vi möter, men kanske med andra ord än just könsstympning. Som att till exempel fråga om de är omskurna eller klippta, säger Birgitta Bjelkenäs.
”Vår skyldighet att hjälpa till”
Hon säger att vissa kvinnor inte ens vet om att de är könsstympade. De tror att deras situation är normal. Det finns också kvinnor som måste göra ingreppet för att bli gifta och för familjens heder.
– Det är vår skyldighet att hjälpa till och underlätta för de här kvinnorna genom att till exempel hänvisa till Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus, säger Birgitta Bjelkenäs.
Information för både yrkesverksamma och utsatta
- Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck om könsstympning
- Brottsoffermyndighetens sajt Jag vill veta för dig som arbetar i förskolan
- Jämställdhetsmyndighetens handbok mot könsstympning av flickor och kvinnor
- Socialstyrelsens samtalsstöd för socialtjänsten om kvinnlig könsstympning
- Unicef: Om kvinnlig könsstympning
Bilden visar hur det yttre könsorganet, vulva kan se ut. Längst till vänster är en normal vulva. De andra modellerna visar olika typer av könsstympade vulvor där delar skurits bort och sytts ihop. Se 1177.se för mer information om olika typer av könsstympning. Foto: Vulvamottagningen
Relaterade artiklar
Var uppmärksam och agera om ett barn saknas
Kampanjvecka i Nordost för ökad kunskap om könsstympning