Kampen mot droger skärps i Göteborgs skolor

Hösten 2004 genomfördes drog- och livsstilsundersökningen då drygt 9 000 göteborgselever svarade på 97 frågor. Forskare har sammanställt och analyserat resultaten och nu får skolorna (73 grundskolor och 40 gymnasieskolor) unika verktyg att arbeta förebyggande utifrån sina egna problem och förutsättningar.

De första resultaten från undersökningen presenterades redan i våras. Då kom siffror knutna till elevernas konsumtion av narkotika, alkohol, tobak samt även kriminalitet.

Gör arbetet mot droger effektivare

I slutrapporten har värden för förväntad utsatthet för olika riskfaktorer i skolorna räknats fram. Exempel på riskfaktorer är andelen som prövat narkotika och andelen som skolkat.

Dessa värden har sedan jämförts med de faktiska siffrorna som presenterades i våras. Resultatet av detta blir att varje skola får veta vad som är riskområden och vad som är deras styrkor. Därmed får skolan en möjlighet att utveckla sitt förebyggande arbete.

Viktigt med lokal kunskap

– Det förebyggande arbetet sker alltmer på lokal nivå idag. Därför är det viktigt att skolorna får kunskaper kring sin unika situation och vad man ska satsa på för att eleverna ska må så bra som möjligt. Det säger Peter Lindström, docent i tillämpad kriminologi vid Växjö universitet och vetenskapligt ansvarig för slutrapporten.

Analysen visar att det finns tydliga samband mellan olika typer av riskbeteenden såsom hög alkohol- eller tobakskonsumtion, narkotikaanvändning och brottslighet. Starka skyddsfaktorer, såsom god kontakt med föräldrar och skola, kan dock motverka destruktiva beteenden.

Undersökningen en bra hjälp

Dennis Reinhold, rektor på högstadieskolan Karl Johansskolan i Majorna tycker att undersökningen är en bra hjälp.

– Det är viktigt att vi som jobbar på skolorna diskuterar resultatet från undersökningen, till exempel på föräldramöten. Meningen är att vi ska kunna använda materialet för att kunna göra något konstruktivt tillsammans.

Resultaten från den första delen av undersökningen har direkt lett till att skolan tagit tag i vissa frågor.

– Utan undersökningen och stadsdelens drogsamordnare hade vi kanske aldrig fått igång till exempel satsningen ”Steg för steg” i årskurs sju, säger Dennis Reinhold.

”Steg för steg” är en kurs för elever och föräldrar som går ut på att familjerna diskuterar viktiga frågor med tonåringarna hemma vid köksbordet. Ett annat projekt ska skjuta upp ungdomarnas alkoholdebut och planerna finns på föräldravandringar.

Viktigt med tillsyn i skolan

Skolan har också förstärkt tillsynen på rasterna eftersom undersökningen visar att många elever är rädda för att på skoltid utsättas för våld och mobbing.

– Undersökningen visar hur viktigt det är med god tillsyn i skolan, menar Dennis Reinhold.

Dennis Reinhold betonar också att undersökningen visar att den stora majoriteten av eleverna faktiskt trivs i skolan.

Var tjugonde elev blir mobbad

Helt nya siffror som framkommit i slutrapporten rör betyg, ilska och irritation, mobbning, sjukfrånvaro, skoltrivsel, skolk, fusk och upplevt sammanhang.

80 procent av eleverna (84 procent i gymnasiet) uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan.

Omkring var tjugonde elev i årskurs 9 uppger att de regelbundet blir mobbade i skolan. Motsvarande andel bland gymnasisterna är en av femtio.

I årskurs 9 har drygt en fjärdedel skolkat någon gång jämfört med drygt 50 procent på gymnasiet. Nästan var tredje elev i båda årskurserna hade fuskat minst en gång under det senaste året.

Skolorna kan inte göra allt

Materialet visar att det råder ett starkt statistiskt samband mellan stadsdelens socioekonomiska utsatthet och olika riskbeteenden.

– Jag blev förvånad över det tydliga mönster som framgick. Man kan inte förvänta sig att skolorna ska lösa allt. Drogförebyggande arbete kan aldrig levereras isolerat från det samhälle vi lever i, säger Peter Lindström.

Nordost ligger till exempel högst när det gäller andelen elever som saknade betyg eller hade begått brott med dålig prognos. Narkotikaanvändningen är dock högst i de centrala stadsdelarna vilket kan ha ett samband med närheten till krog- och nöjesliv.

När det gäller berusningsdrickande är det centrala och västra Göteborg som är mest drabbade områden. Här kan förklaringen vara att hög alkoholkonsumtion hänger ihop med god ekonomi.

När man studerar riskbeteenden kan det vara lätt att tro att det rör fler ungdomar än vad det faktiskt gör:

– Vi får inte glömma att de allra flesta ungdomar även i de mest belastade områdena klarar sig bra, säger Peter Lindström.

Största undersökningen någonsin

Aldrig tidigare har en så genomgripande enkätundersökning kring droger och livsstil genomförts i Göteborgs skolor. De som svarat är elever i grundskolans årskurs nio och gymnasiets årskurs två, både i kommunala skolor och i friskolor.

Syftet med drog- och livsstilsundersökningen var att få kunskap om hur drogsituationen ser ut bland Göteborgs skolungdomar och få en uppfattning om elevernas utsatthet för och inblandning i brott.

Målsättningen är att den ska genomföras igen om tre år.