Carina Trolsegård (till vänster) och Sara Neverland skämtar framför världskartan om var nästa skolresa ska gå. Foto: Asbjörn Hanssen
Kannebäcksskolans pedagoger undervisar på två språk samtidigt
Kannebäcksskolan är egentligen fyra skolor under samma tak. Döv- och hörsel för döva och hörselskadade elever samt tal- och språk för elever med tal och språkstörning och grundsärskolan. Tvärs över skolgården ligger Tremastaren som tar emot hörande elever i närområdet Tynnered. Eleverna på döv och hörsel, tal- och språkstörning och grundsärskolan kommer från Göteborg och kommunerna omkring. Nästan alla av dem behöver skolskjuts.
Hör inte svenska på samma sätt
— Vi måste undervisa på två språk samtidigt. Teckenspråk är ett eget språk med egen grammatik, struktur, uttryck och ordning. För elever som har en dövhet sker undervisningen på teckenspråk, men vi skriver på svenska som är elevernas andra språk, förklarar Sara Neverland som är klass- och ämneslärare på skolan.
För elever med hörselnedsättning sker undervisningen med tekniska hjälpmedel och talad svenska med teckenspråk som stöd till talet.
Teckenspråk är ett språk för kommunikation. Eleverna hör inte svenska på samma sätt som hörande. Det innebär att de inte lär sig från media, filmer eller annat där det saknas text eller teckenspråk. Eleverna kan heller inte ljuda – härma andra – som är naturlig språkinlärning för andra barn. Men när eleverna kommer till Kannebäcksskolan lär de sig teckenspråk snabbt. Det är härligt att se hur eleverna hittar sätt att kommunicera med varandra, trots olika nivåer på teckenspråk.
På väg in i klassrummet passerar vi en stor Sverigekarta. Den är formad så att dövblinda elever kan känna på kartan. De kan känna hur Kinnekulle ligger i förhållande till Göteborg. Skolan får allt fler dövblinda elever.
Klassrum med många tekniska hjälpmedel
Klassrummet är lite annorlunda mot stadens vanliga klassrum. Bara åtta bänkar, men många tekniska hjälpmedel.
— Vi kan inte vara fler elever i gruppen än att eleverna kan se varandra. Detta för att alla måste kunna se varandra för att kunna se vem som säger vad, förklarar Sandra Andersson som är specialpedagog.
Kannebäcksskolans elever läser enligt den vanliga läroplanen för grundskolan. De tre nickar instämmande när Sandra förklarar att allt tar längre tid än med en hörande klass.
— Förlorar vi ögonkontakt med eleven, tappar vi även uppmärksamhet och kommunikation och måste vänta tills vi har ögonkontakt igen. Därför kan vi exempelvis inte ge dem instruktioner under tiden de tar upp böckerna från väskan.
Turkos är teckenspråkets färg
— Vi följer grundskolans läroplan, men det finns flera saker som inte passar. I ämnet svenska till exempel ska barn kunna lyssna och tala. Det går ju inte för alla våra elever. Vissa elever har drama i stället för musik säger Carina Trolsegård.
Hon fortsätter:
– Ämnet teckenspråk finns inte i läroplanen för grundskolan, utan vi läser teckenspråk för hörande. Tisdag 14 maj firas Teckenspråkets dag i Sverige och på Kannebäcksskolan kommer vi naturligtvis att ha ett gemensamt firande och alla ska helst bära turkos färg som är teckenspråkets färg och som symboliserar gemenskapen kring och kampen för teckenspråket.