2010-05-28 | 3 min läsning

Kolla-projektet tar slut men tillgänglighetsarbetet fortsätter

Det är lättare för funktionshindrade att åka kollektivt och resandet med färdtjänst har minskat. Men fortfarande har en tredjedel av spårvagnarna högt golv och saknar ramp. Nu går Kolla-projektet – kollektivtrafik för alla – mot sitt slut och en ny handlingsplan ska se till att arbetet med att öka tillgängligheten inte tappar fart.

Kolla-projektet, som pågår mellan 2005 och 2010, är ett samarbete mellan Färdtjänsten, Trafikkontoret och Västtrafik. När projektet avslutas om ett halvår beräknas den totala kostnaden hamna på 460 miljoner kronor. 310 miljoner av dem har gått till ombyggnaden av hållplatser och gångvägar.

Färdtjänstresorna minskar

En viktig målsättning har varit att minska antalet färdtjänstresor. Alla göteborgare ska med hjälp av kollektivtrafiken ta del av samhällslivet och nödvändig service, behålla sitt sociala nätverk och bo kvar i sina hem.

– I takt med att kollektivtrafiken blivit mer tillgänglig sker också fler resor med kollektivtrafik. För fem år sedan gjordes 700.000 resor med färdtjänsten. Vid senaste årsskiftet var vi nere vid 580.000, säger Ingemar Karlsson, Färdtjänstens förvaltningsdirektör.

En stor del av tillgänglighetsarbetet har bestått i att anpassa fordon, hållplatser och gångvägar. Samtidigt har förare utbildats, flexlinjerna byggts ut och systemen för reseinformation utvecklats. Man har också gjort det möjligt för resenärer att få ledsagning.

Svårare att anpassa spårvagnarna

Mest tillgänglig har busstrafiken blivit. Vid halvårsskiftet ska samtliga stadsbussar ha lågt golv, rullstolsplats och ramp. 90 procent av hållplatserna för stombussar är ombyggda och flexlinjerna är utbyggda i hela Göteborg.

När det gäller spårvagnar är resultatet inte lika bra. Knappt två tredjedelar av spårvagnarna har lågt golv, rullstolsplats och ramp. Först 2015 räknar man med att 75 procent av vagnarna har låggolv.

– Anpassningen av spårvagnstrafiken har varit svårare och tagit längre tid. Det är också mer komplicerat tekniskt, exempelvis är ramperna på spårvagnarna automatiserade, säger Ingemar Karlsson.

På grund av pågående stadsbyggnadsprojekt har en del av åtgärderna vid hållplatser och gångvägar skjutits fram. Det gäller bland annat Vågmästarplatsen och området vid Östra Kvillebäcken.

Uthållighet krävs

Enligt Ingemar Karlsson kan den kommande trängselskatten innebära en tillfällig försämring av tillgängligheten. Att man planerar för en fördubbling av kollektivtrafiken 2025 spelar också in.

– När trycket på kollektivtrafiken ökar tvingas man förmodligen sätta in icke anpassade höggolvsspårvagnar under rusningstid, säger han.

Tanken är att Kolla-projektet ska ersättas av en handlingsplan. Inom ramen för den ska man genomföra de åtgärder som projektet inte hunnit med. Anpassningen av fordon ska fortsätta, liksom olika insatser för att få färdtjänstresenärer att välja att åka kollektivt. Det kan handla om resträning och gratis ledsagning vid byten.

– För att skapa en tillgänglig stad krävs uthållighet. Nu gäller det att fortsätta förbättra betalsystemet och anpassa IT-stödet så att resenärerna kan planera resorna efter sina förutsättningar, säger Ingemar Karlsson.

Fotnot:
Kolla-projektets uppdrag är att genomföra ”Trafikförsörjningsplan 2005-2010, Kollektivtrafik – även för funktionshindrade”.



Prenumerera så du inte missar något nytt!