På Tolkcentralen arbetar ungefär 15 administratörer. Under år 2002 förmedlade de 96 000 tolktimmar utförda av 500 tolkar för 2 000 kunder.
Tolkcentralen är också ett exempel på att invandrardominans på såväl tjänstemannasidan som på utförandesidan mycket väl kan vara ett vinnande koncept. Här är integrationen total.
Tolktjänster ökar
Behovet av tolktjänster minskade under mitten av 90-talet, men 1999 började behoven öka. Eftersom Tolkcentralen organiserar nästan alla tolkar som finns i Göteborg och har avtal med Göteborgs kommun med kranskommuner och samarbete i hela Västra Götaland, så känner man av förändringarna. Det senaste året ökade omsättningen med ungefär 10 %, och trenden visar ännu inga tecken på att mattas. Men det är inte kundkretsen som utökas – man har redan ramavtal med de kunder som är aktuella – utan det är varje kunds behov som ökar.
Eftersom priserna är satta för att uppnå ett nollresultat innebär ökningen att det uppstår ett tillfälligt överskott, trots att tolkarnas löner höjts utan att öka priserna.
Hälften till sjukvården
Ungefär hälften av alla tolkcentralens uppdrag utförs inom vårdcentraler och sjukhus. En fjärdedel hänför sig till stadsdelsnämnderna och resten till Migrationsverket och andra kunder. Att ökningen varit så markant har Dan-Eve ingen entydig förklaring till.
– Allt fler har insett vikten av att anlita en riktig tolk. Det är olämpligt att ta hjälp av barn och släktingar. Och de äldre invandrarna, som inte lärt sig svenska så bra, har börjat få ålderskrämpor som sjukvården får ta hand om. Då behövs professionell tolkning.
Tolkmarknaden är fullt ut konkurrensutsatt, men varför vänder sig kunderna just till Tolkcentralen?
– Vi täcker in 100 språk och vi har de bästa tolkarna. När vi får en förfrågan kan vi i princip alltid ställa upp. Kunden vet att vi levererar kvalitet. Därför anlitar de oss, fastän vi inte är billigast.
– Trots snart tio år i konkurrens förmedlas c:a nio av tio tolkar från Tolkcentralen. Kvalitet på tolkningen och på förmedlingen är avgörande för tolkanvändarna, tror Dan-Eve.
Samarbete i regionen
Tolkcentralen är ojämförligt störst i regionen. Även Borås, Mariestad, Uddevalla och Trollhättan har förmedlingar, och så finns det tre-fyra privata. Ett samarbete sker också med Falkenberg och Halmstad i Halland och med Karlstad i Värmland.
Göteborgs stora tolkcentral ”lånar ut” språk till de mindre som av naturliga skäl inte kan ha lika bra täckning. Om Göteborg någon gång saknar en tolk lånar man i sin tur av dessa.
Egna företagare
De flesta tolkar jobbar inte heltid med tolkning. Ett mindre antal har yrket som sin enda försörjning. De är inte anställda av Tolkcentralen utan de är uppdragstagare eller egna företagare, men får utbildning och har inflytande över sina arbetsförhållanden som på en ”vanlig” arbetsplats inom kommunen.
På Skeppsbron har de personalutrymmen och telefonhytter för telefontolkning som utförs främst för Migrationsverket. Här finns också de tolkförmedlare som är länken mellan tolken och kunden. De tunga pärmar som länge var deras arbetsredskap har bytts ut, och sedan lite före årsskiftet arbetar de helt och hållet i en datoriserad miljö.
Arbete med certifiering
I en riksomfattande organisation, Tolkservicerådet, har tjugotalet tolkförmedlingar, tolkarnas, översättarnas och integrationsområdets yrkesorganisationer slutit sig samman för att arbeta med fackliga avtal, försäkringar, utbildning och tester för att auktorisera tolkar samt yrkesetiska regler. Det pågår också arbete för att hitta ett kvalitetssystem som kan användas för certifiering av tolkförmedlingar.
Att nästan inga privata förmedlare ansökt om att komma in i organisationen tolkar Dan-Eve som att alla inte tål den insyn och kontroll som följer med ett medlemskap.
– Det finns tolkförmedlingar som ligger klart under oss i pris trots att vi har samma effektivitet när det gäller administration och liknande. Det måste betyda att tolkarna får motsvarande lägre arvode. Det kallar inte jag seriöst.
Bör vara en del av samhällsservicen
Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka behovet av en tillsynsmyndighet för tolkförmedlingar, vilket Dan-Eve Johansson välkomnar. I själva verket anser han att tolkförmedlingar bör vara en samhällsservice och inte konkurrensutsatta, och jämför med t ex SOS Alarm. Tolkförmedlingens uppgift är att samordna tolkningarna så att tolkresurserna används på för samhället bästa sätt – inte för att konkurrera med andra tolkförmedlingar.
– Tolkningen är en grundläggande del av myndighetsutövningen. Det finns risk för allvarliga misstag om tolkningen brister i kvalitet. Oseriösa tolkförmedlingar är en fara för rättssäkerheten och för säkerheten inom sjukvården. Därför är kvalitetsarbetet så viktigt. Tolkcentralen, Göteborgs Stad har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt för sitt arbete med kvalitativ förmedling av tolktjänster.