Konstmuseet – från skamfläck till ikonisk byggnad

Först ut är Göteborgs Konstmuseum från 1923. Göteborgs Konstmuseum är ett populärt besök för turister och är idag också känt som en av Göteborgs vackraste byggnader som hyllats av arkitekter, skribenter och göteborgare.

Varit hårt kritiserat

Men så har det inte alltid varit. För ungefär 100 år sedan beskrev man konstmuseet ungefär såhär:

”Konstmuseet i sitt nuvarande skick är trots allt ett hastverk”, ”en byggnad som gör mycket få glada” och ”Götaplatsen kräver allvarlig omprövning”.

Citaten ovan är tagna från dagspressen på 1920-talet och kritiken under den här tiden var ibland helt skoningslös. Martin Lysell, kommunikatör på Higab, har grävt i arkiven och hittade museet beskrivet som “inte en värdig avslutning på stadens paradgata Avenyn”. Mannen bakom dessa ord var arkitekten Ragnar Östberg.

Ragnar Östberg på 1910-talet. Fotograf okänd

Ragnar Östberg var en av byggnadens största kritiker och också en av landets mest ansedda arkitekter. Hans största verk var Stockholms stadshus. Enligt honom hade konstmuseet blivit utformat som en kloss på Götaplatsen som blockerade grönområdet bakom.

Het debatt under hela 1920-talet

Kritiken gick så pass långt att Ragnar Östberg fick i uppdrag av Götaplatsberedningen att ta fram ett reviderat stadsplaneförslag åt byggnadsnämnden. Götaplatsens utformning blev en het debatt under hela 1920-talet. Kritikerna fick dock se sig besegrade till slut.

Götaplatsen och Göteborgs konstmuseum 1944. Foto: Riksantikvarieämbetet

1930 beslutade stadsfullmäktige att försvara den ursprungliga planen, hela 13 år efter att kritiken mot Konstmuseet fick fyr.

Trots att konstmuseet är så uppskattat idag har det alltså en gång i tiden varit hårt kritiserat.

– Det är roligt att se hur åsikter ändrats över tid. Det är tydligt att arkitektur alltid har engagerat som ämne. Det är klart, arkitektur är ju något som folk ser i sin vardag varje dag. Har man en stark relation till staden man bor och lever i så är det självklart att man är intresserad , säger Martin Lysell.

Dags att bygga om

Drygt 100 år efter att konstmuseet stod klart finns det nu planer på en omfattande om- och tillbyggnad. Projektet genomförs av Higab och innebär att byggnaden ska bli nästan dubbelt så stor och byggas ut på baksidan.

Göteborgs Konstmuseum idag med entrén och Hasselblad Center som tillkom 1996. Foto: Hans Ekestang

Tre ikoniska byggnader

Del två och tre av Higabs artikelserie kommer att handla om Feskekôrka och Rådhuset. Higab väljer att göra den här artikelserien för att lyfta historier som göteborgarna kanske inte har koll på om tre ikoniska byggnader i Göteborg.

– Artiklarna är en slags återblick på sådant som har glömts bort med tiden och som vi väljer att ta upp till ytan. Det är intressant att se hur åsikter ändras beroende på vilken tid man lever i, säger Martin.

Efter Jubileumsutställningen 1923 dröjde det två år innan museet kunde öppna. Då hade interiörerna färdigställts och samlingen hängts på plats. Museet blev då officiellt invigt av prins Eugen. Foto: Anders Wilhelm Karnell/Göteborgs Stadsmuseum