Krafttag i arbetet mot hat och hot mot hbtqi-personer

Daniel Bernmar, kommunalråd med särskilt ansvar för mänskliga rättigheter, inledde kvällen. Han betonade att arbetet för att motverka hat och hot är något som Göteborgs Stad behöver arbeta långsiktigt med. Därför har kommunen avsatt permanenta resurser.

– Rättigheter och friheter behöver vinnas, vaktas och vårdas, sa Daniel Bernmar.

Hat och hot ökar

Under seminariet delade Morgan Finnsiö från Stiftelsen Expo med sig av sin kunskap om hat och hot mot hbtqi-personer, särskilt inom högerextrema miljöer.  

Det efterföljande panelsamtalet modererades av författaren och journalisten Anna-Maria Sörberg. I panelen deltog Marion Englaborn, ordförande för Rfsl Göteborg, Agnes Rudbo, verksamhetschef för West Pride och Elin Vikström från polisens grupp mot demokratihotande brottslighet.

Morgan Finnsiö beskrev att hat och hot delvis har flyttat från gatan till sociala medier. I appar som Telegram delas filmer på unga maskerade män som bränner prideflaggor och i Snapchat-grupper delas tips om vilka ordval som gör störst skada. Nidbilder och desinformation om hbtqi-personer sprids strategiskt. 

– Det är lätt att tänka att det fysiska våldet var en del av nittiotalets skinhead-era, men 2003 stormade 30–50 högerextremister en prideparad i Stockholm och 2018 hände det igen, sa Morgan Finnsiö.

Mörkertalen är stora

I regeringens nationella handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter lyfts att 40 procent av alla hbtqi-personer uppger att våldet mot dem ökar. I Polisens statistik över anmälda brott minskar hatbrotten, men det betyder inte att hatet och hoten minskar. Uppskattningsvis anmäls bara tolv procent av hatbrotten.

Elin Vikström sa att Polisen behöver bli bättre på att klara upp hatbrott, men tryckte också på vikten av att fler brott anmäls:  

–  Spara bevis. Om det är på nätet: ta skärmdumpar för att få med tidsstämplar och alias och anmäl så snart du kan.

Panelsamtal om vägen framåt

Hatet, hoten och våldet mot hbtqi-personer i 1980- och 1990-talets Göteborg gav staden öknamnet Bögknackarstaden. I dag ser situationen annorlunda ut.  Men mörka moln tornar återigen upp sig.

– Göteborg var först i landet både med att ha ett regnbågshus och ett minnesmonument och vi har ett hbtqi-råd, sa Marion Englaborn från Rfsl Göteborg.

Marion beskrev att hat och hot samtidigt ökar. Nyligen gjorde Rfsl en mindre ”temperaturmätning” bland medlemmar då de bad om erfarenheter av hot och hat. Även om antalet som återkopplade var begränsat, knappt 100 personer, så säger det något att 88 procent av dessa uppgav att de blivit utsatta för hot eller hat i vardagen.

– Detta påverkar hur vi rör oss, klär oss och hur öppna vi vågar vara med vilka vi är, sa Marion Englaborn.  

Efter den mörka bild som Morgan Finnsiö delat med sig av, ombads panelen att dela med sig av sina perspektiv, men också peka på vägar framåt.

Agnes Rudbo beskrev hur hbtqi-communityt består av många olika grupperingar:

– Vi har olika tillvägagångssätt, men låt oss mötas i dialogen om vart vi faktiskt vill och starta den resan tillsammans.    

Nästa steg i arbetet

Anna Lundqvist, chef för enheten rättighetsstärkande verksamheter på förvaltningen för demokrati och medborgarservice, avslutade kvällen och menade att dialogen mellan kommunen och hbtqi-communityt måste fortsätta och att kvällens seminarium bara var början.

– Vi kan bara göra detta tillsammans. Men alla kommunala verksamheter behöver säkerställa att vi inte diskriminerar någon. Vi behöver få in det vid introduktion, vid rekrytering och i budget. Jag är stolt att vi har fått det här uppdraget, sa Anna Lundqvist.

Stadsledningskontoret tar nu fram ett underlag för fortsatt arbete, för att förtydliga vad som redan görs i kommunen och vad som behöver göras framåt.