Krafttag mot jättelokan vid Brudaremossen

– Vi börjar tidigt på växtsäsongen när plantorna är små och enkla att gräva upp. Grävning är bra eftersom det inte kräver kemikalier, men det tar lång tid och blir kostsamt, säger Malin Ellegård, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Längs med en mountainbikebana vid Brudaremossen pågår ett intensivt arbete med att bekämpa jätteloka. De än så länge små plantorna grävs upp en efter en, en kvadratmeter på varje sida om den cirka 1,1 kilometer långa banan ska bli fri från jätteloka. Syftet är att hålla mountainbikebanan framkomlig och att minska risken för att människor kommer i kontakt med den skadliga växtsaften under träning och tävling.

Slåtter stressar plantorna

– Jättelokan är ett problem vid Brudaremossen och vi gör en extra insats här i år. Mountainbikebanan är svår att använda om vi inte bekämpar jättelokan, och växten riskerar också att sprida sig in i Delsjöområdets naturreservat, säger Malin Ellegård.

Som en del i bekämpningen har stadsmiljöförvaltningen tidigare provat att slå plantorna, men den metoden har inte varit så framgångsrik.

– Slåttern gör att plantorna blir stressade och då samlar de mer kraft i sina rötter. Rötterna blir större och växten skjuter nödskott av blommor på låg höjd, i stället för på tre meters höjd. Då blir det svårare att upptäcka blommorna om vi inte besöker platsen ofta och klipper av nödskotten. Risken är att blommorna hinner stå och fröa av sig och att vi i stället får en ökad spridning av jätteloka, säger Sigge Markänger, samordnare för invasiv art på stadsmiljöförvaltningen.

Finns även vid Torsviken

På ytor med tät spridning av jätteloka har stadsmiljöförvaltningen fått tillstånd att använda kemisk bekämpning. Om det handlar om stora ytor körs en fyrhjuling genom bestånden av jätteloka och en duk som har impregnerats med bekämpningsmedel får stryka över plantornas blad. På övriga platser görs den kemiska bekämpningen manuellt med en spruta.

– Det kan krävas upprepad årlig kemisk bekämpning innan en planta är helt död, berättar Sigge Markänger.

Det har upptäckts jätteloka på omkring 600 000 kvadratmeter av den kommunägda marken i Göteborgs Stad. På nästan hälften av den ytan, 280 000 kvadratmeter, är bekämpningen avslutad och ingår nu i den årliga tillsynen. Förutom vid Brudaremossen finns stora bestånd av jätteloka även vid Torsviken.

– Det stora problemet med spridning av jättelokan är blommornas fröer. Plantorna blommar när de är tre till fem år gamla och de är självpollinerande, så det räcker med en planta för att det ska bli nya frön. Varje blomma får många tusentals frön som kan ligga i marken i flera år innan de gror. Därför måste vi arbeta både långsiktigt och med uthållighet, säger Malin Ellegård.

På EU:s lista över invasiva arter

Jätteloka finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att kommunen är skyldig att sätta in åtgärder för att bekämpa arten. Plantan breder ut sig och skuggar marken där den växer och tränger undan de arter som fanns på platsen innan.

– Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt sett. Förra året bekämpade vi jätteloka på över 100 platser, allt från en enstaka planta till större områden som vid Brudaremossen, säger Malin Ellegård.

Utökad budget för att bekämpa invasiva arter

I år har stadsmiljöförvaltningen fått ett uppdrag från kommunfullmäktige att öka arbetet mot invasiva arter och en utökad budget med tre miljoner kronor, från omkring 1,4 miljoner kronor förra året till omkring 4,4 miljoner kronor i år. Med hjälp av budgettillskottet kommer stadsmiljöförvaltningen utöka bekämpningen av jätteloka, gul skunkkalla och jättebalsamin. Dessutom planeras fortsatt kartläggning av invasiva växter på kommunens mark.

– Vi har valt att lägga 500 000 kronor extra på utökad bekämpning av jätteloka. Utan tillskottet skulle vi ha lagt 1 miljon på jätteloka, men nu blir det alltså totalt 1,5 miljoner kronor till arbetet med jätteloka, säger Malin Ellegård.