Kulturhistoriskt intressanta skolor inventerade i Göteborg

– Göteborg är fullt av spännande och häftiga skolor, med stor spridning i arkitektur”, säger Kristian Jonsson, bebyggelseantikvarie.

Vad har skolbyggnader för kulturhistoriska värden och hur kan utvecklingen kopplas till det som hänt historiskt i samhället? Rapporten “Kunskapsbyggen – kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolhus från åren 1950-2000” ger en bild och en överblick som tidigare saknas kring detta.

– Det har rivits och skett väldigt mycket förändringar i de moderna skolorna från efterkrigstiden och framåt, därför ville vi titta närmare på skolhusen från den här perioden. Skolorna säger väldigt mycket om sin tids arkitektur- och samhällsideal, säger Kristian Jonsson, som tillsammans med kollegan Maja Lindman har inventerat stadens skolor.

Pampiga skolor och matbespisning

På 1950-talet var Göteborg i en expansiv fas och då byggdes stadsdelar som Guldheden och Kortedala ut. Matbespisning var ett nytt inslag i många skolor då. Skolorna byggdes i tegel och var två-tre våningar höga. Kärralundsskolan i Torp är ett exempel på dessa  pampiga “folkhemskatedraler” från 1950-talet.

Förändring när grundskolan kom

På 1960-talet blev grundskolan verklighet, då övergavs 1950-talets påkostade folkskolor till förmån för paviljongskolor med flera separata längor och färre utsmyckningar.

– Det är spännande att se vilken tydlig förändring som slog igenom i kulturmiljön när grundskolan kom på 60-talet. Från att skolorna hade haft en typ av grundform under lång tid kom det något nytt och annorlunda, säger Kristian Jonsson.

Del av större anläggning

På 1970-talet blev skolorna ofta en del av en större anläggning i centrum med simhall och fritidsgård i närheten. Det fanns fler aktiviteter på skolgårdarna, till exempel pingis. Valfrihet och profilering under 1990-talet visar sig på utformningen av skolorna med lekfulla fasader och detaljer.