Svenska skolelever är sämre i matematik och naturorienterande ämnen jämfört med för tio år sedan. Det visar internationella studier som fått stor uppmärksamhet. Krav på mindre ”flum” och ”mer kunskap i skolan” hörs från olika håll.
Det är en utveckling som känns igen i praktiskt taget alla västländer.
Informationsexplosionen på 1990-talet gjorde att skolan mer och mer blev en skola där man ”lär sig att lära”.
– Utvecklingen är densamma i de flesta länder i Västeuropa, USA och andra länder med liknande system. Men nu är skolsystemen där i gungning, säger Mikael Alexandersson, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet.
Gradvis förändring
Han beskriver skolan fram till 1980-talet som en skola där det var i stort sett självklart vad eleverna skulle lära sig. Denna syn förändrades gradvis och man gled över till att mer tala om förmågan att söka kunskap, planera, kommunicera, samarbeta och så vidare.
– Man gick från det jag kallar stoffkunskap till processkunskap. Plötsligt blev processkunskapen viktigare och en del lärare kallade sig för handledare. Ansvaret för att skaffa sig kunskapen lades på eleverna, säger Mikael Alexandersson.
En effekt av detta är att arbetet i skolan har blivit mer individualiserat. Det finns mycket gott i att se till var och ens behov och förmåga, menar Mikael, men det innebär att det kollektiva och gemensamma riskerar att få stå tillbaka.
Det livslånga lärandet är också en del i det synsätt som slog igenom på 1990-talet. Det är i dag omöjligt att lära sig allt på en formell utbildning. Arbetsuppgifter förändras i takt med samhällsutvecklingen. Lärandet fortsätter i arbetslivet och då måste man också vara beredd på att själv ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Vilken kunskap är viktig?
De senaste åren har ropen på ”mer kunskap i skolan” blivit allt högre. Att det inte räcker med att bara lära ut processkunskap är alla överens om.
– Frågan är vilka kunskapsområden som är de mest angelägna? Är det gamla tiders stoffkunskaper eller till exempel förmågan att se samband och dra slutsatser av det som händer i världen? Det är vad diskussionen handlar om i dag, både i Sverige och i andra västländer, säger Mikael Alexandersson.
Elisabeth Gustafsson