Kunskapsnivån bland Göteborgs niondeklassare över rikssnittet

Det är första gången som SKL gör en liknande jämförelse av kvalitetsnivån i grundskolan mellan landets samtliga kommuner. Ett antal indikatorer ska hjälpa de skolansvariga runt om i landet att jämföra de egna skolornas verksamhet med andra kommuners.

Mest gula siffror för Göteborg

Färgerna grönt, rött och gult skvallrar om huruvida kvaliteten är väsentligt bättre eller sämre än genomsnittet – eller om resultatet ligger bland de mer medelmåttiga 50 procenten i mitten av skalan. Tanken är att mätningen ska bli årligen återkommande.

För Göteborgs del blir det mestadels gula siffror. Stadens samlade skolverksamhet placerar sig påfallande nära riksgenomsnittet för de flesta indikatorer, exempelvis när det handlar om andelen niondeklassare med minst godkänt betyg i samtliga ämnen eller andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan.

Den indikator som avviker mäter niondeklassarnas genomsnittliga meritvärde, det vill säga summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.

”Intressantare att se på SDN-nivå”

Här hamnar Göteborg bland den bättre fjärdedelen av landets kommuner. Betygpoängen ligger nästan 3 procentenheter högre än den borde göra, med hänsyn till stadens så kallade socioekonomiska faktorer.

Anne Söderberg, ansvarig för utbildningsfrågor på Stadskansliet, noterar de gröna siffrorna med tillfredsställelse, men tycker inte att undersökningen i stort tillför särskilt mycket ny kunskap för Göteborgs del – och troligen inte för de andra storstäderna heller.

– Det hade varit intressantare om resultaten brutits ned på SDN-nivå. Vi vet från egna undersökningar att det finns lika stora skillnader inom kommunen som mellan kommunerna, säger hon.

Intressant mätmetodik

SKL:s undersökning belyser inte heller de två kvalitetsfrågor som har störst tyngd i Göteborg: Hur studieresultaten för elever med utländsk bakgrund ska kunna förbättras och varför pojkar generellt presterar sämre än flickor.

Däremot anser Anne Söderberg att den mätmetodik och presentationsteknik som SKL använt i jämförelsen är intressant – det vill säga färgkodade kartor och tabeller som skiljer ut de bästa och de sämsta från de genomsnittliga.

– Vi skulle kunna arbeta på liknande sätt i framtiden när vi jämför kvaliteten både mellan olika skolor och stadsdelar, påpekar hon.