Lärare rapporterar inte alltid kränkningar till rektor
– Jag har förståelse för det. Om lärarna skulle rapportera alla kränkningar, skulle de inte få göra annat, säger Göran Englund, lärare och utvecklingsledare vid social resursförvaltning i Göteborgs Stad.
– Kanske har lagstiftningen hamnat lite för långt ner, med begreppet kränkning i stället för mobbning. I vilket fall som helst behöver vi diskutera det här mer än vi gör idag.
Enkät via e-post
Göran Englunds rapport ”Bedömningar av kränkningar” är tänkt att vara just ett underlag för diskussion. Rapporten bygger på en e-postenkät till 213 pedagoger och andra anställda vid sju skolor i en stadsdel i Göteborg.
Enkäten gjordes hösten 2014 och visar bland annat att 61 procent av de svarande på låg- och mellanstadiet och 81 procent på högstadiet inte anmält någon kränkning till rektor under den senaste terminen.
Skollagen ändrades 2006, då begreppet mobbning togs bort och ersattes av kränkning. År 2010 infördes en rapporteringsskyldighet, från rektorn till huvudmannen, alltså stadsdelsförvaltningen eller friskolans styrelse.
– Nu finns det folk ute i stadsdelarna som har till uppgift att föra statistik över allt detta. Det tar såklart resurser också, säger Göran Englund.
Svårt att bedöma
– En del skolor rapporterar inget alls, en del rapporterar mycket. Och för lärarna är det en stor svårighet att bedöma vad som är en kränkning.
På frågan vad som inte ska rapporteras som en kränkning svarade hela 50 procent ”vanliga konflikter”, medan 44 procent tyckte att ”skojbråk” hörde dit. 32 procent angav ”elever som bråkar men egentligen är vänner” och 23 procent svarade ”vanligt retande”.
Ett fåtal lärare svarade att ”tråkningar och sänkningar” och ”händelser på nätet” inte ska rapporteras.
En tung grej
– Kränkningsbegreppet har blivit en tung grej för skolorna. Där händer ju saker hela tiden. Då ska lärarna vara på tårna och bedöma om det är en kränkning och i så fall springa till rektor och rapportera, säger Göran Englund.
Han ser en risk i att det blir så mycket kränkningar att rapportera i skolan att man inte ser systematiken – mobbningen – i det som pågår.
– Begreppet mobbning finns ju kvar ute i forskningen. Men när det tagits bort ur skollagen, är det risk att vi missar mycket av den forskning som sedan länge bedrivits om mobbning.
K an bli ”rökridå” som döljer
Ett alltför stort fokus på kränkningar kan därmed bli en rökridå som döljer mobbningen.
Enkätsvaren visar att lärarna hellre går till eleverna, till mentorn och till kollegor och pratar om vad som hänt. Först därefter går man rektorn – om det skulle behövas.
– Alla lärare vill att deras elever ska bli goda människor i ett gott samhälle. De ser sina elever under lång tid och jag tror att de flesta kan göra bra, självständiga bedömningar om när de behöver rapportera kränkningar, säger Göran Englund.