Det betygssystem som gäller idag – med graderingarna G, VG och MVG – infördes 1994 i samband med en ny läroplan. 2004 kom en rapport från Myndigheten för skolutveckling som visade att lärarna har bristande kunskaper om betygssystemet.
Riksrevisionsverket har också konstaterat att systemet infördes för snabbt och att lärarna inte fick bra förutsättningar att lära sig hur de nya betygen skulle sättas.
I Göteborg arbetar Skolutvecklingsenheten med att stötta lärarna. De genomför till exempel seminarier om hur man sätter betyg.
– Lärarna är frustrerade över att de inte kan tillräckligt om detta. En stor skillnad mot gamla systemet är att eleverna idag har rätt att få veta målen för varje ämne. Det betyder inte att man bara ska prata mål i början av terminen, utan varje gång man är på väg in i ett nytt område.
Det förklarar Christer Larsson på Skolutvecklingsenheten som tillsammans med kollegan Karin Wennbo möter många lärare och deras frågor.
– Även om man bara sätter betyg från årskurs 8 har eleverna rätt att bli bedömda utifrån uppsatta mål från årskurs 1. I läraruppdraget ligger också att träna eleverna att bedöma sig själva, säger Christer Larsson och tillägger:
– En bra lärare är duktig på att tala om vad eleven ska göra för att bli bättre. Förr satte man betyg i huvudsak på hur mycket faktakunskap en elev tagit in. Idag bedömer man också graden av förståelse.
Hur blir då betygen rättvisa? Och vad görs åt att vissa skolor har högre betyg?
– Betygssättning är en myndighetsutövning, men det är alltid subjektivt också. Bästa sättet att få en likvärdig bedömning är att det sker möten mellan lärare. Det försöker vi jobba med.
Monica Rossing