Det kom in närmare 100 frågor till chatten, experterna hann svara på ungefär 80 av dem under 1,5 timma.
Klabbe: En följdfråga till Karin. Du skriver ”Haga Station bidrar till utveckling i området kring Rosenlund, Järntorget, Norra Masthugget och Skeppsbron.” All forskning visar att intresset för att använda en station är i princip noll om det är längre än 3-400 meter till stationen. Av de områdena du nämner ligger nästan alla utanför den radien. Hur tänker ni kring detta?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Klabbe! Det är individuellt hur man upplever avstånden, en del tycker det är långt, andra tycker det är lagom gångavstånd.
Vår tanke är att erbjuda många möjligheter att ta sig fram i stan. Man kan gå, cykla, åka kollektivt. Fler knutpunkter ger fler valmöjligheter.
Carina B: Var inte vitsen med Station Haga att ”så många som möjligt ska slippa byta”? Nu måste en busstation byggas för att ta hand om den majoritet som ändå inte kommer dit de ska med Västlänken. Enligt iillustrationsritningen (tack för tipset) så försvinner parkyta norr om Parkgatan enbart för detta ändamål. Det känns oerhört onödigt när nästa hållplats heter Järntorget som är en stor knutpunkt.
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej igen, Carina. Ja, det försvinner parkyta men tanken är att ha en hållplats med parkkaraktär. Därför kommer vi att återplantera träd som tillfälligt tas bort när station Haga byggs. Det finns ju redan en hållplats vid Hagakyrkan och den ska vara kvar.
bitte I stan: varför lyssnar ni inte på folket? Vi som bor här vill inte ha nån västlänk
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej bitte! Beslutet om Västlänken fattades 2007. Det vi jobbar med nu är hur detaljutformningen ska se ut. I samband med det har vi fortlöpande dialog med kommuninvånarna.
Trädplan: Ni skriver att tunnelbygget skall vara tätt – dvs att grundvatten inte ska läcka in – men sprängningar och schaktarbeten kommer ju att påverka marken utanför tunneln – hur garanterar ni att detta inte träd? Det finns mycket forskning som visar på hur träd drabbas långsiktigt av grundvattenförändringar. Dvs att man först efter 20 år ser att de inte mår bra – och då kan det vara försent. Vill gärna ha ett lite djupare svar på denna fråga, än att ”vi jobbar på det”
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Trädplan, Trafikverket har ett omfattande mätprogram avseende grundvattennivåer och kommer att mäta under en lång tid efter det att Västlänken har tagits i drift. Ser vi under denna period att grundvattennivåerna sjunker kommer Trafikverket att skyddsinfiltrera.
Fredrik: Jag har inte hört något om trädflytten förrän nu, har informationen varit bristfällig?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Det har varit skyltar i parken i några veckor, de närboende har fått info i brevlådan, Sveriges radio hade ett reportage förra veckan, trafikverket har haft info på sin hemsida sedan i april och det finns flera artiklar på vartgoteborg.se. Om du är intresserad av att se hur det gick till kan du kolla på vårt göteborgs facebooksida, där finns filmer utlagda.
Maria: Anknyter till Göte Borgs fråga. Kommer det verkligen att gå snabbare att pendla från Kungsbacka till Korsvägen alt. Centralen med VL än med den kommunikation som redan finns idag? De jag känner i Kungsbacka eller dess närhet förstår ingenting…..
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Maria! Nej, det är inte säkert att det kommer att gå snabbare men det blir mer flexibelt genom att man kan gå av och gå på pendeln på fler ställen i stan.
Alf: Hur stor procentandel av arbetsinpendlingen till Göteborg är spårbunden och hur kommer den att förändras om Västlänken byggs och hur stor blir kostnaden per resande givet den avskrivningstid ni räknar med?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Alf! Vi behöver ha en livskraftig region där vi har möjlighet att byta bostad eller arbetsplats och kan pendla på ett snabbt och enkelt sätt. Den spårbundna arbetspendlingen har ökat kraftigt, t ex med tillkomsten av Alependeln.
Mattias J: Hej, hur ska ni säkerställa att fladdermössen ej kommer till skada? Man ser dem ofta flyga mellan äldsta träden runt kyrkan b.la
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias J, Trafikverket har i samband med Miljökonsekvensbeskrivningen tagit fram en underlagsrapport avseende naturmiljö där fladdermöss har inventerats. I rapporten konstateras om området kring station Haga att ”området kan på grund av få arter och individer inte heller klassas som en viktigt livsmiljö för fladdermöss”. Och att inga rödlistade arter av fladdermöss har inventerats.
I Trafikverkets uppdrag ingår att värna om naturmiljön på ett så bra sätt som möjligt i samband med byggnationen av Västlänken.
Kent Dahlgren: Valet av Haga som plats för en station är för att minska tunnel i lera och har inget med behov av en station där att göra! Om man vill ha en tunnel i så lite lera som möjligt, varför då inte välja alternativet med station i Gårda? Då är tunnel i lera lika med noll! Resandeunerlaget till Haga är så lågt att man inte ens anser det är nog mycket för en toalett! d
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Kent! Station Haga ligger nära Järntorget som redan idag är en viktig knutpunkt. Vi arbetar för att få fler knutpunkter i stan där man ska kunna byta enkelt. Det största antalet arbetsplatser ligger i centrala stan och då är stationslägena anpassade till det.
Peter: Hur kan ni veta redan till våren att träden inte har tagit skada? Ett träd kan se friskt ut på utsidan även om det börjat ruttna inuti. Jag har hört från trädproffs att det kan dröja upp till 10 år innan skador visar sig. Hur kan ni vara säkra på det redan till våren? Låter som ni gissar och chansar…
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Peter! Man måste naturligtvis följa träden under flera år för att se hur de utvecklar sig. Jag menar att vi kan få en första hint till våren.
Mattias5: Vilken diameter har de största och minsta träden som kommer att flyttas? Finns det träd som är för stora eller för små för flyttning?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Det största trädet som vi undersöker om vi kan flytta är 340 cm i omkrets.
AF: Vilken miljöpåverkan kommer det att bli under så många år med alla arbetsfordon ut och in i staden. Buller, transporter… I så många år? Det är inte att vara konservativ att undra. Vi har behövt mer kollektivtrafik som fungerar samt ringleder etc etc i så många år. Men så kommet det här…
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej AF, frågan om buller och transporter ingår i den Miljökonsekvensbeskrivning som har tagits fram för projektet och som har godkänts av Länsstyrelsen november 2014. Trafikverket fortsätter att arbeta med frågor rörande buller och transporter i den pågående projekteringen fram till byggstart och även under byggnationen av Västlänken.
Göteborgaren: Idag är trafiksituationen vid Haga och vid Korsvägen katastrofalt dålig. I och med västlänken kommer trafiken vid dessa platser att öka, inte minst map kollektivtrafik. Finns det några planer på hur detta skall lösas?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej! Med utökad kollektivtrafik och fler knutpunkter är målet att fler ska kunna resa kollektivt. Biltrafiken i Göteborg ska inte öka utan tvärtom minska. Det ingår i arbetet med utvecklingen av Haga och Korsvägen att också se över hur biltrafiken fungerar.
Daniel10: För många år sedan kämpade stockholmarna för att bevara några fina träd i Kungsträdgården. Ärligt talat,känner ni inte er lite hänsynslösa mot naturvärden när ni nu hugger ner oerhört många fler ? Betyder inte stadens natur mer än västlänken ?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Stadens natur betyder supermycket!! Vårt mål är därför att bevara så många träd som möjligt.
Maria: Jag bor i Haga och kommer att dö där innan arbetet är avslutat. Mina sista 20 år i livet kommer jag att få leva med lera, dova dunk och kaos. Hur vill ni kompensera oss?
Karin Malmquist, Trafikverket: Haj Maria, arbetet i Haga beräknas att pågå i ca 8 år.
Pelle: Hur kommer området runt st sigfrids plan påverkas av västlänken
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Pelle, Västlänken kommer inte nämnvärt att påverka området runt Sankt Sigfridsplan. Däremot kommer en servicetunnel att mynna längst söder på Sankt Sigfridsgatan i höjd med gamla arbetsrehabcenter.
Lars: Fråga till Karin H! Hur kan du säga att Trafikverket anser att Västlänken är det bästa alternativet när Trafikverket själva har föreslagit Förstärkningsalternativet och när dessutom personer som jobbar centralt med Järnvägsplanen säger att Förstärkningsalternativet skulle fungera lika bra som Västlänken. Vore det inte bra för trovärdigheten i er information att ni gick ut med korrekt information? Eller är det medvetet vilseledande?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Lars! Vi arbetar med det förslag som beslutades 2007. Det arbetades fram gemensamt med Trafikverket.
Linn: Hur lång tid tar det för dessa träd att växa upp, alltså nå vuxen storlek så att säga?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Linn! Jag vet inte riktigt vilka träd du menar men jag ska försöka svara. Olika arter av träd växer olika snabbt och de kan fortsätta att växa under väldigt många år. Hur snabbt träden växer beror också mycket på växtplatsen, ljus, typ av jord och tillgång till vatten. Många av de träd som idag står i Nya allén är planterade på 80-talet. Det kanske kan ge en hint om hur snabbt just lindar vuxit på just denna plats.
Maria: Det här är väl en fråga som ingen av er kanske vill svara på men jag undrar ändå; Hur känns det att genomföra ett projekt med bevisat så liten samhällsnytta och trots ett så massivt och engagerat motstånd från göteborgarna? Är det inte jobbigt mentalt?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Maria! Vi känner att vi jobbar med ett viktigt projekt för Göteborg. Vi har förtroende för alla de utredningar som ligger till grund för arbetet.
Maria: Så det är alltså tillräckligt att söka efter arkeologiska fynd på det djup man har ism provlyften? Om det, som betr. Slussen framkommer fynd när VL börjar byggas, hur gör man då? När träden är borttagna och/eller flyttade. Känns det inte som ett väldigt riskabelt projekt?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Maria, i samband med byggnationen av Västlänken kommer ytterligare arkeologiska utredningar att utföras. För ingrepp i fornlämningen behöver Trafikverket söka nya tillstånd hos länsstyrelsen.
Carina B: Kommentar till Karin H ang kapacitet: Är det då inte konstigt att vi inte kommer ha fler pendeltågsavgångar när Västlänken är klar än idag?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Carina! Västlänken ger möjligheter att öka antalet pendeltågsavgångar på sikt. Som ett resultat av att regionen växer kommer sannolikt att bli fler avångar. Idag är det fullt på Centralstationen i rusningstrafik.
Bertil: Jag vill veta hur ni tror att någon ska luras tro att stora träd kommer att överleva ”flytten”? På GP:s bilder syns det tydligt att det inte är speciellt mycket rötter som det tyska fordonet – som kostar miljoner att hyra – får med sig. Alltihop är bara en bluff för att lura miljövännerna.
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! De stora träden kommer inte att lyftas med den maskin du sett på bilderna. Stora träd flyttas med en annan teknik. De mindre och mellanstora träden kan flyttas med den maskin du sett. Kostnaden för att ta hit en mobil trädlyftmaskin från Tyskland i tre dagar är enligt Trafikverket ca 50 000 kr.
Barbara: Varför har ni inte räknat in alla vilda träd som drabbas om Västlänken byggs i ert åtgärdsprogrammet för träd. Betyder ju att de inte kartläggs, värderas och inte ersätts?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Barbara, vi arbetar med Åtgärdsprogrammet och har fram tills idag har vi koncentrerat oss på de träd som återfinns i stadens parker, alléer och gator.
Maria K: Varför är så många göteborgare så konservativa och mot allt nytänkande? Jag tycker det är självklart att satsa mer på kollektivtrafiken. Men stans politiker är så tysta, varför förklarar de inte bättre? Göran Johansson hade nog kunnat förklara så att folk begrep.
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Maria! Roligt att du vill se mer satsningar på kollektivtrafik! I dialogen som pågått i höst, Next stop 2035, har politiker och tjänstemän varit ute och pratat med kommuninnevånare. Det har kommit in flera tusen svar på webbenkäten som fortfarande ligger ute.
Lars: Hej Karin. Varför skriver du att beslutet om sträckningen fattades 2007. Det var ett förslag i Järnvägsutredningen. Men detta lades i malpåse då regeringen ansåg att lönsamheten var för dålig. Beslutet fattades inte förrän 20009/2010, när det bestämdes att bilisterna skulle stå för minst hälften av kostnaderna för Västlänken. Så varför skriver du att beslutet fattades 2007?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Lars,här finner du beslutshandlingen till Järnvägsutredningen från 2007 www.trafikverket.se/vastlanken/dokument
Det var då dåvarande Banverket beslutade att alternativet ”Haga-Korsvägen, via Älvstranden” skulle ligga till grund för den fortsatta planeringen. År 2010 blev finansieringen av projektet klar genom att medel togs upp i Nationell plan och i det Västsvenska paketet.
Peter: Hur lång tid efter ert lyftexperiment kan man konstatera att det var lyckat? Det borde väl ta flera år innan man vet det?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Vi har redan lärt oss att fornlämningarna på de platser vi hittills undersökt ligger långt under trädens rötter och att rötterna på många av träden i själva allén inte är så utbredda som vi trodde. Detta är värdefull kunskap i det fortsatta arbetet. Redan till våren kan vi se hur lyftet påverkat träden.
Jan: Varför talas det så lite om att dra spår söderut från Hagastationen mot SV via Sahlgrenska. Det snackas Hisingen hela tiden men det är ju bara en fjärdedel av oss Göteborgare som bor där och det är lika många i sydväst. Det borde vara en mycket rimlig extra kostnad att dra VL vidare även åt det hållet. Cut & cover teknik längs Övre Husargatan.
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Jan! En förutsättning för Västlänken har varit att det ska vara möjligt att göra en dragning söderut. Men det finns inte med i projektet idag.
Leif Jansson: Hur har vi boende och arbetande i stan nytta utav länken? Bor i Majorna och har överhuvudtaget ingen nytta. Varför inga satsningar på spårvsgnsnätet?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej! Det är två olika frågor – Västlänken handlar i första hand om tågtrafiken, det regionala resandet och att avlasta Centralstationen. Parallellt utreder vi hur kollektivtrafiken ska se ut i framtiden, vi har ju t ex byggt en ny spårvagnslinje via Skeppsbron och det finns långt framskridna planer på linbana. Har du synpunkter/önskemål på spårvagnsnätet så gå in på http://nextstop2035.se/
eva i Frölunda: Jag tycker att Station Haga ser skrämmande ut. Det är två eller tre långa rulltrappor ned i underjorden. Till en plats utan butiker, vakter eller toaletter. Vem vill stå där ensam en tidig morgon eller sen kväll?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej eva i Frölunda, Västlänkens stationer utformas med tanke på trygghet och säkerhet. Dock ingår det inte i Trafikverkets uppdrag att bemanna stationer. Det är andra aktörer som har möjlighet att bedriva utökad resenärsservice. I dag finns bland annat Västtrafik och Jernhusen som några av dessa aktörer.
Jan: Träden i Alléen bildar ett mörkt och otryggt stråk som gör att många drar sig för att gå mellan innan för Vallgraven och Vasastaden/Haga. Finns det några planer på att öppna upp och skapa säkrare och bättre gångvägar tvärs över Alléen? Kan det finnas en möjligheter att bygga småbutiker för att göra det tryggare i Alléen?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Jan! Staden ska arbeta med att utveckla både parken och platsen kring uppgångarna för Västlänken. Trygghet är en viktig aspekt, men idag vet vi inte hur platsen ska utformas i framtiden. I detaljplanen för Haga station kan du titta på hur de tidiga skisserna ser ut. Titta på stadens hemsida under bygga bo, sök på station haga
Maria: Finns det någonting som ev kan framkomma vid provlyften som kan få planerna på VL att ändras/stoppas och isf vad?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Maria, provlyftens syfte är att bevara träden inför den kommande byggnationen av Västlänken. Det framkom inget som kan påverka Trafikverkets uppdrag.
Lars: Varför byggs Västlänken när Trafikverket har tagit fram ett alternativ som löser samma funktioner och som kostar många miljarder mindre och inte förstör träd, fornlämningar och miljö? Ni arbetar ju på Trafikverket, så varför byggs inte Förstärkningsalternativet i stället, som ni själva har förordat?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Lars, beslut om nuvarande sträckning fattades 2007. Sedan dess är det den sträckning som Trafikverket arbetar med.
Göte Borg: Måste vi verkligen åka snabbtåg till Haga det går ju nästan lika fort att gå från Drottningtorget eller ta en spårvagn/buss. Är då inte visionen ”Centralstation Gårda” nära Svenska Mässan och E6:an ett mycket mycket bättre alternativ? http://centralstationgårda.se
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Göte! Nej, du kommer fortsatt att kunna välja om du vill åka spårvagn, buss, gå, cykla till Haga. Vill du ta tåget från centralen till Haga är det möjligt. För dem som reser långa sträckor är det bekvämt att slippa byta. Vi jobbar med att skapa fler knutpunkter och avlasta övrig kollektivtrafik.
Lars: Fråga till Karin. Vad var Mark och MIljödomstolens motivering till att avlå överklagan mot dispenserna för flytt av träd?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Lars, domstolen ”finner inte skäl att göra annan bedömning än den länsstyrelsen gjort i det överklagade beslutet” och det är därför de har avslagit överklagandet.
Majsan: OM det trots allt skulle visa sig att ett eller två eller samtliga tre träd efter provlyften inte mår bra, tagit skada eller tom dör innan VL är tänkt att sättas igång…..vad händer då? Kommer ni ändå att försöka flytta även de större träden isf? Det är ju stora pengar det handlar om vid flytt förutom förlusten av träden…..
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Utifrån förutsättningarna på plats och erfarenheter från många andra projekt så bedömer vi risken att träden ska skadas är liten. Om träden dock inte mår bra efter flytten så måste vi undersöka varför och försöka lära oss så mycket som möjligt av det. Hur detta kan påverka framtida beslut är för tidigt att svara på.
Osborn: Är det värt att lägga 75 miljoner på alla dessa åtgärder för att bevara träden?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Osborn, Trafikverket har ett åtagande mot staden att återställa de grönområden som påverkas av Västlänken. Vår bedömning i dagsläget är att detta kommer att kosta ca 75 miljoner kronor.
Mattias5: När planeras de första träden att flyttas inför bygget? (bortsett från testflyttningarna nu)
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias, detta blir inför Västlänkens byggstart 2017/2018. Se även tidigare svar.
Mattias5: Finns det någon karta över träden där man kan se vilka som står kvar, flyttas eller tas ner i samband med tunnelbygget?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias5, detta är fortfarande ett arbetsmaterial men ingår i det utkast till Åtgärdsprogram som har skickats in till Länsstyrelsen.
Majsan: Hur påverkar det trädet eller de bredvid att det sätts ner snett? Behöver ni lyfta upp och göra om det?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! De står inte snett, de står rakt och de är väl uppstagade.
Carina B: Kan ni utveckla hur den nya busstationen vid Haga ska se ut, hur den kommer påverka parkytan och biltrafiken?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Carina! Den kommer att ligga i direkt anslutning till uppgången mellan Parkgatan och Södra Allégatan, strax norr om dagens hållplats Hagakyrkan. Du kan se mer i samrådshandlingarna under fliken Bygga & Bo på goteborg.se
Janne: Varför har ni inte visat upp alla dokument som har med tillstånd och dispenser att göra? Finns de på riktigt?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Janne, dessa går att nå via www.trafikverket.se/vastlanken
Jan: Den extremt fula grusplanen utanför Hagakyrkan kan det finnas några planer att göra något bättre där? Kan vi plantera lite träd där?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Framöver kommer staden att titta på hur platsen ska utvecklas. Målet med Hagakyrkans park är dock att den ska ha kvar samma karaktär. Kan dock inte svara på i nuläget om något ska hända med grusplanen.
Sven A.: Trädplan säger att 550 planterade parkträd berörs och cirka 1000 träd till i diverse områden. Hur mänga träd berörs egentligen? Och hur många kommer flyttas, tas ned eller bevaras på plats?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Sven, Det är som du nämner 550 träd som påverkas, av dessa kan ca 360 bevaras på plats eller genom flytt och ca 180 träd måste ersätts med nya träd. Min bedömning är att de områden som vi ännu ej har hunnit arbeta in i Åtgärdsprogrammet för träd berör ca 100-200 träd.
Leif Jansson: En oerhört låg andel åker pendeltåg utav Göteborgarna. Lejonparten behöver bättre lokaltrafik vilket inte pendeltåg är.
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej! Västlänken är inte till för enbart göteborgarna utan är en del av kollektivtrafiken för hela Västsverige. Just nu pågår en dialog med göteborgarna om framtidens kollektivtrafik, Next stop 2035. Du kan fortfarande lämna synpunkter på http://nextstop2035.se/
Carina B: Ni har redan gått ut med siffror om antal träd som kan fällas resp bevaras/flyttas. Hur kan ni vara så säkra på det innan ni lyft och flyttat andra än de minsta träden med de minsta rotsystemen?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Vi har varit tydliga med att siffrorna är ett arbetsmaterial och att de baseras på de första inventeringarna av träden. Efter denna veckas undersökningar kommer siffrorna med största säkerhet att justeras. Vi vill vara öppna med arbetsmaterialet men det är viktigt att veta att dessa siffror kommer att justeras allt eftersom vi lär oss mer om träden och platsen.
Lars: Hej. Det har skickats in en överklagan mot de dispenser ni fått för att provflyttal träd. Bör inte arbetet avbrytas tills denna överklagan har hanterats?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej, Mark- och miljödomstolen vid tingsrätten Vänersborg i avslog igår överklagan.
Pelle: Om nu Västlänken skall gynna Hela stan, varför ingen av stationerna på Hisingen där det utvecklats och byggta så mycket???
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Pelle! I samband med utbyggnaden av Bohusbanan förbereder man också för en station i Brunnsbo. Den, tillsammans med andra kollektivtrafiksatsningar som linbana och båtar kommer att underlätta Hisingsbornas kollektivresande.
Johan: Verkligen häftigt med den här trädflytten. Det är ju sånt man abra ser på Discovery Channel annars. Vars flyttas träden sen när Västlänken byggs?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Johan, Träden ska flyttas till en tillfällig plats när Västlänken byggs och ska sedan flyttas tillbaka. Vart den tillfälliga platsen kommer att ligga vet vi inte än.
Lasse: Karin! Hur kommer det sig att ni inte räknat med alla träden såsom de på Liseberg och alla träd som är vildvuxna? Kommer de träden som är vildvuxna inte att ersättas på t.ex Medicinareberget Jakobsdal och i Näckrosdammen?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Lasse, vi arbetar med ett Åtgärdsprogram för träden. Vi har hitintills koncentrerat oss på de träd som står i stadens parker, alléer och gatumark. Vi kommer även att hantera de träd som står i mer naturliknande områden. Avseende träden inne på Liseberg hanteras dessa av Liseberg. Min bedömning i dagsläget är att det kanske är ett 10-tal träd som kommer att påverkas inom Liseberg.
Hisingsbo: kan ni garantera att träden kommer överleva flytten?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Vi kommer att göra allt vi kan för att träden ska överleva men det finns såklart alltid en liten risk att något kan hända.
Trädplan: När är den nya trädpolicyn klar? Hur anpassad är den till att man ska kunna flytta och avverka träd för stora infrastrukturprojekt så som Västlänken? Det kan inte vara en slump att en redan bra och antagen trädpolicy görs om just nu – hur förklarar ni detta?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Tjänstemännen ska vara klara med trädpolicyn under året och därefter kommer den att skickas till olika nämnder för beslut.
Den utgår mycket från dokumentet Fria eller Fälla som tar upp att träden har ekologiska, kulturhistoriska och sociala värden. Trädpolicyn kommer att behandla träd i olika faser såsom planerings-, planterings- och skötselfas och är betydligt bredare än att bara behandla träd i infrastrukturprojekt.
Barbara: Hur många av de största träden, dvs de som är äldre än 100 år, och som står där schaktet planeras, kommer ni att flytta?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Barbara, I Haga planerar vi för att flytta ca 5-10 äldre träd. Dessa är dock inte åldersdaterade vad jag vet.
Carina B: Fråga till Karin Holmström: Varför anges ett för litet område för där ”träd berörs” enligt era trekantiga affischpelare vid Haga? Den röda cirkeln som jag syftar på visar bara en liten del av det aktuella området.
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Carina! Den röda cirkeln är en ungefärlig redovisning. När vi vet mer om vilka träd som berörs kommer vi att kunna ge mer exakt information.
Mattias5: Enligt ”Trädplan Göteborg” m.fl. påverkas även träd som står på berg på andra ställen i stan där Västlänken dras. Som jag förstår det, så skulle sprickor i bergen alltså förändra grundvattennivån. De tar bland annat Jakobsdal som exempel, men i berget under Jakobsdal går ju redan järnvägstunneln Gårdatunneln sedan 1968. Har man kunnat se att denna tunnel påverkat träden i Jakobsdal?Och det finns många andra tunnlar genom berg i stan.
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias, för att hålla koll på grundvattnet finns det redan nu pågående mätningar och vi kommer i samband med miljödomen få restriktioner på inläckage. Målet är att bygga en tät tunnel, både i bygg- och driftsskedet.
Kent Dahlgren: Hur stor del av rötterna på det träd som flyttades var kvar i marken, det vill säga gick sönder? Vart flyttades trädet? Är det träd som valdes ett relevant exempel för alla de träd som måste flyttas? Om trädet dör eller skadas kraftigt, vad får det för konsekvens för den fortsatta planeringen?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Kent. Merparten av rötterna fanns inom den jordklump som lyftes. Vi såg att ett antal mindre rötter hade skurits av och någon rot som var upp till 3 cm i diameter. Det vi kan konstatera är att det var färre rötter utanför klumpen än vad vi trodde. Det beror förmodligen på att träden står trångt med mycket kompakt jord runt omkring. Det innebär i sin tur att de är lättare att flytta än vi tidigare trodde. Träden lyftes under ca 30 min och sattes sedan tillbaka på samma plats. Träden valdes för att de stod i tre olika positioner i förhållande till fornlämningen och på tre olika platser i parken. Om trädet dör så måste vi utreda varför och ställa oss frågan om det påverkar vår planering eller inte.
Vasagatan-fan: Hur många träd kommer att drabbas på Vasagatan. Hur ska ni få plats med all trafik som ska gå på Vasagatan under schaktarbetena vid Haga Station? Enligt era egna utsagor är det en höjning med mer än 10.000 bilar per dygn – hur garanterar ni att lindarna då får stå kvar?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Vasagatan-fan, utmed Vasagatan är det enbart de tre körsbärsträd som står utanför den låga tegelbyggnaden inom Handelshögskolans kvarter som kommer att påverkas. Trafikverket och staden jobbar tillsammans med planer för hur trafiken ska gå under byggskedet.
Jan: Hur snabbt kan Göteborg börja göra något åt den fruktansvärt fula P-platsen Pusterviksplatsen? Ställer station Haga till några problem för att göra något åt den? Kan vi få riktig stadsmässigt byggande där med rejäla hus som blir en bra koppling mellan Haga och Rosenlund?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej Jan! Parkeringsplatsen kommer att vara ett arbetsområde under byggtiden. Först därefter kan vi börja bebygga och utveckla området. Haga Station bidrar till utveckling i området kring Rosenlund, Järntorget, Norra Masthugget och Skeppsbron.
Trädplan: Hur kan ni starta förberedande arbeten för Västlänken, dvs trädlyft – utan att alla tillstånd är klara? Järnvägsplanen är inte fastställd – och miljöprövningen i Mark- o Miljödomstolen har inte börjat ännu!
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej, Trafikverket har fått de tillstånd som behövs för att genomföra provlyft och rotkarteringen under v 44. Besluten finns att tillgå på Trafikverkets och Västlänkens hemsida.
Ann G: Hej, jag har ett bra förslag. Lägg uppgången till station Haga vid Smyrnakyrkan istället. Det är ju en ganska trist plats i dag. Skulle inte det spara några träd?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Ann G, Trafikverket och staden har utrett även en uppgång vid torget vid Smyrnakyrkan. Vår bedömning är ett den inte ger samma goda bytesmöjlligheter för resenärerna samt att det inte finns någon bergtäckning vilket innebär att det kommer att påverka alla träden mellan Haga kyrka och Parkgatan.
Mattias5: Befästningarna under träden i Haga – vad kommer att hända med dessa? Är inte Västlänken ett ypperligt tillfälle att äntligen lyfta upp och få fram dessa kulturminnen? Nu ligger de ju bara nedgrävda och gömda? Under byggtiden flyttas kulturminnena tillfälligt, och när bygget är klart kan delar av kulturminnena placeras synligt ovan jord där det är möjligt.
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias5, ett av villkoren i Tillåtligheten är att synliggöra kulturmiljölagren som återfinns under mark. Vi arbetar vidare med hur detta ska ske tillsammans med staden.
Berit: När får vi veta vilka och hur många av träden som måste sågas ner?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Berit, vi arbetar kontinuerligt med frågan och vi har redan inventerat träden ovan mark. Efter denna vecka kommer vi att få en hel del ny information om förutsättningarna på platsen. Successivt kommer vi att veta mer och mer men helt säkra är vi inte förrän närmare byggstart.
Åke: Jag tittade på igår när träder lyftes. Imponerande maskin, men när börjar allt på riktigt? Hur många år ska det vara en byggarbetsplats kring Hagakyrkan?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Åke, för att kunna flytta de stora träden ska vi under vecka 44 undersöka dem avseende rötter och jordstruktur. De stora träd behöver förberedas ca 2-3 år innan flytten genomförs och kommer att flyttas så nära byggnationen som möjligt.
De träd som ska flyttas med hjälp av mobil trädflyttningsmaskin kommer troligen börja flyttas sent 2017 eller tidigt 2018.
Avseende Haga kommer vi att påbörja byggnationen 2017/2018 och under 2023/2024 kommer marken ovanpå tunneln att våra återställd och då återstår byggnation av uppgångar ovan mark.
Träd fram: Hej Hade det inte varit vettigare att såga ner de träd som står i vägen för bygget och sedan plantera nya, så att man inte skadar fornlämningen? Träd växer ju upp igen – spelar väl inte så stor roll om de är små ett tag. Det är ju faktiskt helt historielöst att plantera stora träd – det har vi aldrig gjort i Göteborg förut.
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej! Miljön kring Kungsparken och Haga kyrkoplan är av riksintresse för kulturmiljö och träden är en del av den skyddsvärda miljön. Därför är det bra om vi kan spara så många träd det bara går. Vi jobbar både med att försöka bevara träden på platsen genom att se över exempelvis gränserna för arbetsområdet och med att undersöka vilka träd som kan gå att flytta. Vi ska dock inte skada fornlämningar när vi flyttar träd och det är därför som arkeologer varit på plats denna vecka för att kontrollera hur det ser ut under träden.
Tomas: Varför är det så viktigt att spara gamla träd? Vi har ju hela Slottsskogen, Delsjöterrängen, Ruddalen, Änggården, Sisjön, Vättlefjäll, och så vidare. fulla med träd. Att lägga tre miljoner per träd istället för att helt sonika såga ner dem och plantera nytt känns som ett enormt slöseri för att blidka en ganska liten men högljudd intressegrupp.
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Tomas,Trafikverket har ett åtagande att återställa Haga kyrkoplan och Kungsparken då de ingår i riksintresset för Kulturmiljö. Trafikverket anser att det är mer ekonomiskt att bevara träd på plats eller genom flytt än att ersätta träd alla träden med likvärdiga träd.
Mattias5: Vid bygget av Marieholmstunneln för bilar togs i somras ett antal väldigt höga träd ner vid Tingstadsmotet. Förekom det några protester mot det likt de protester som hörs i samband med Västlänken?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Mattias, vad jag har fått kännedom om så förekom det inte några liknande protester.
Hagabo: Varför måste stationen ligga i Haga? Så nära kyrkan och alla fina träd. Kan ni inte dra Västlänken på något annat vis?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Hagabo, beslutet om sträckningen under Haga kyrka togs redan 2007, sedan dess är detta Trafikverkets uppdrag.
Lotta, Landala: Hej! Här kommer lite positiv feedback från mig 😉 Visst har ni rätt nyss satt nya uppvuxna träd på Odinsgatan? Hade inte åkt där på ett tag men fick se dem i morse, plötsligt var det så grönt och fint längs hela gatan. Det är ju ändå rätt stora träd ni satt dit, vilken sort är det? Hälsar, Lotta 🙂
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Lotta i Landala. Träden längs Odinsgatan är Pelarpoppel. Kul att du gillar dem.
Carina B: Varför provade ni inte att flytta större/äldre träd och sådana som står på gräsyta om ni tänker försöka bevara alla utom ett 30-tal?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Carina B, de träd som är for stora för att flyttas med en mobil trädflyttningsmaskin måste flyttas till en ny permanent växtplats på en gång.
Pelle: Kommer rondo att rivas
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Pelle, nej enbart köket kommer att påverkas och vi kommer innan byggnationen ersatt detta med ett nytt kök.
Pelle: Vart kommer stationen i Haga ligga och kommer det att rivas något eller byggas något nytt
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Pelle, Haga station kommer att sträcka sig från Parkgatan i norr och sedan i berget under Haga kyrkoplan till Vasagatan i Söder. Det kommer att bli två uppgångar i norr, en vid Pusterviksplatsen och en vid nuvarande spårvagnshållplats Hagakyrkan. I söder kommer uppgången hamna i Handelshögskolans nya byggnad. I samband med utbyggnaden av Handelshögskolan kommer den låga tegelbyggnaden i korsningen Vasagatan-Haga kyrkogata att rivas.
Frågvis: En fråga till Göteborgs kommun: är ni helt säkra på att det är värt investeringen att bygga Västlänken? Tvivlar ni nånsin?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej! Vi har tillsammans med Trafikverket under lång tid planerat och utrett hur man på bästa sätt kan öka kapaciteten för tågtrafiken i Västsverige. Västlänken är det alternativ som bäst svarar upp mot de uppsatta målen. Vi tvivlar inte en sekund på att regionen behöver en modern kollektivtrafik.
Innerstadsbo: Hej, jag bor i innerstan. Är Västlänken till för mig? Hur då? Eller är det bara pendlare som får lite kortare resor till jobbet? Vad handlar allt om?
Karin Holmström, Göteborgs Stad: Hej! Ja, Västlänken är till också för dig. Om du vill resa med tåg i regionen så kommer du att kunna välja den station som ligger närmast. Med fler stationer kommer man också att sprida pendlarna i staden, vilket gör att det blir bättre plats i den övriga kollektivtrafiken inne i stan. Västlänken är en av pusselbitarna i framtidens kollektivtrafik, vi måste utveckla kollektivresorna på flera olika sätt när Göteborg och Göteborgsregionen växer.
Pelle: är det inte väl senst att ”provflytta” träd först nu?? hur det går är väl rätt avgörande för en del av projektet??
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Pelle, provlyftet ingår som en del i det Åtgärdsprogram för träd som Trafikverket och staden jobbar med. Vi har nu 2-3 år kvar till byggstart för Västlänken och vi anser att detta är en rimlig tid att hinna förbereda träden inför en kommande flytt.
Beda: Såg en del kommenterar på facebook. Som barn lärde vi oss ju att det aldrig går att bygga tunnelbana i Göteborg. Har vi lärt oss ny teknik, eller varför går det nu?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Beda, den aktuella sträckning av Västlänken har valts bland annat för att den till stor del går i berg men en dryg tredjedel går i lera. Det finns goda erfarenheter av byggnationen av Götatunneln som passerar både berg och lera precis som Västlänken.
Musse: Är det sant att det är de allra äldsta träden i Kungsparken vid Hagakyrkan som ska sågas ner? Stämmer det? Hur många är det? Och varför måste de äldsta sågas ner, kan man inte flytta dom också?
Helena Bjarnegård, Göteborgs Stad: Hej Musse, vi har undersökt träden och gjort en första bedömning om vilka som kan stå kvar och vilka som kan klara en flytt. Flera av de som kan stå kvar är några av de största och äldsta träden och några av de som vi nu undersöker om de går att flytta är riktigt stora och gamla. Några av de stora och äldre träden står dock på ett sådant sätt att de inte går att bevara alternativt att de inte är så vitala att de kan klara en flytt. Just nu bedömer vi att det är ca 30 träd som behöver fällas vid Haga och ersättas med nya.
Bertil: Vissa menar att planer och domar inte kommer hinna vinna laga kraft i tid för byggstart innan valet 2018 på grund av alla överklaganden till höger och vänster. Hur ser tidsplanen ut och hur realistisk är den?
Karin Malmquist, Trafikverket: Hej Bertil, i Trafikverkets tidplan finns utrymme för eventuella överklagande medtaget.