Peter Jonasson är lärare på Svartedalsskolan. Foto: Asbjörn Hanssen
– Det är ingen hjärnforskning, utan envist arbete år efter år. Och vi kallar det inte ett projekt – detta är en viktig del av vårt vardagsarbete, fortsätter Peter Jonasson.
Han sitter med dagens fjärde läsgrupp. Barnen läser en efter en. Det är tydligt att de kan rutinerna. Och de läser bra. Utanför dammar det från bygget av den nya Svartedalsskolan.
”Nu har vi läsning med kvalitet”
Eleverna i Peters och Kristin Olssons fjärdeklass läser tillsammans i grupper om fyra till sex elever varje morgon, alla skoldagar.
– Förut hade vi tyst läsning i klassen. Vi kunde slå oss för bröstet och säga att vi läser 30 minuter om dagen – nu har vi läsning med kvalitet i stället, fortsätter Peter Jonasson.
Han menar att den tysta läsningen innebar att bara några verkligen läste. Många bara låtsades läsa. De som verkligen behövde utveckla sin läsning var de stora förlorarna.
Peter går genom gårdagens svåra ord med gruppen:
– Vad betyder snegla, frågar han och tittar till sidan.
– Kolla eller tittar, svarar Maria snabbare än hon hinner få upp handen.
– Nu glömde jag fråga vad snegla heter på ditt språk, säger Peter då gruppen lämnar rummet.
Syns i resultaten för de nationella proven
Peter menar att deras arbete med läsgrupperna ger resultat.
– Vi såg det speciellt i nationella proven i svenska.
Peter är säker på att det är tvålärarsystemet som gör det möjligt att arbeta som han och kollegan gör. Kollegan är kvar i klassrummet och jobbar med matte med resten av klassen. Peter är noga med att alla i läsgruppen är delaktiga. Gruppen resonerar och använder språket. Ingen är passivt lyssnande – eleverna måste använda språket. Målet är att arbeta på samma sätt i hela skolan.
– De är vana att läsa för varandra så det är aldrig problem med redovisningar.