Livsmiljön efter Västsvenska paketet diskuteras i Älvrummet

– En god livsmiljö handlar om att det ska vara lätt att göra rätt, så att vi inte tär så mycket på jordens resurser. Det innebär att vi ska ha goda möjligheter att gå, cykla och resa med en bra kollektivtrafik så att vi kan bli mindre beroende av bilen, säger Ann-Marie Ramnerö.

Som chef på avdelningen stadsmiljö på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har hon länge varit engagerad i planeringen av hur framtiden kommer att te sig efter att det Västsvenska paketets alla moment är genomförda. Ur hennes perspektiv handlar det framförallt om att en utbyggd kollektivtrafik och minskad bilism ger stadens och regionens invånare en möjlighet att leva ett friskare och friare liv.

– En god livsmiljö är det vi ska lämna över till våra barn och barnbarn. En god livsmiljö för våra barn måste vara att de tidigt kan bli ganska självständiga, att de kan gå och cykla till sina kompisar som bor i samma område utan att behöva passera en stor trafikapparat. Det tycker jag är en livskvalitetsfråga sett ur ett barnperspektiv, säger Ann-Marie, som tisdagen den 19 november kommer till Älvrummet för att diskutera Västsvenska paketets betydelse för just livsmiljön.

Kollektivtrafik en folkhälsofråga
Dit kommer också Svante Sjöstedt, processledare för miljöfrågor på Göteborgsregionens kommunalförbund. Även han ser i första hand invånarnas välbefinnande som huvudargumentet för att underlätta nya resvanor.

– Att begränsa biltrafiken är en folkhälsofråga. Buller är stressframkallande samtidigt som luftföroreningar kan orsaka lungsjukdom. Dessutom visar forskningen på fler och fler samband mellan buller, luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdom, vår tids stora folksjukdom. Man ska också tänka på att den som reser kollektivt är mer fysiskt aktiv än den som reser med bil, vilket i sig förbättrar hälsan, säger Svante Sjöstedt, som redan har sett positiva effekter sedan trängselskatten infördes.

– I september hade biltrafiken minskat med cirka 70 000 fordon jämfört med under samma period förra året. Luftkvaliteten hade också blivit bättre. Förklaringen ligger i ändrade resvanor tack vare utbyggnaden av kollektivtrafiken och införandet av trängselskatt tillsammans med den information och erbjudanden till invånarna om de nya möjligheterna att gå, cykla eller resa kollektivt som Västsvenska paketet redan har inneburit.

Nya krav när regionen växer
Samtidigt poängterar både Svante Sjöstedt och Ann-Marie Ramnerö att förändringarna framförallt är viktiga på sikt. Göteborgsregionen växer med cirka 10 000 personer per år och för att klimatmålen ska nås måste minst 40 procent av alla resor ske med kollektivtrafiken senast år 2015.

– Det bästa vore givetvis om vi inte behövde förflytta oss så mycket, men det är en utveckling vi inte kan komma ifrån. För 50 år sedan var det mycket lättare att hitta ett arbete och en bostad på samma ort. Idag är arbetsmarknaden mycket mer specialiserad och vi har helt andra förväntningar på vad vi vill ha för jobb, vilket leder till mer resande, säger Ann-Marie Ramnerö.

Utbyggd kollektivtrafik är också en rättvisefråga. Det finns många som inte har tillgång till bil; unga, äldre och de som inte har råd. Samtidigt är det så fullt på vägarna att det redan är svårt att ta sig fram.

Förutsättning för näringslivet
– Jag tror att de flesta inte riktigt reflekterar över hur Göteborgsregionen ser ut med den enorma trafikapparat vi har idag. Om vi kan få ner de totala trafikflödena och lugna ner tempot så kommer vi att kunna knyta ihop staden bättre. Ska vi kunna vara en attraktiv region för företagen så vill de inte bara att deras varor ska ha lätt att ta sig fram. De vill också att deras medarbetare ska tycka det är trevligt att bo här, annars kommer företagen på sikt att få svårare att rekrytera arbetskraft. Därför är en stadsmiljö som är planerad för människan istället för bilen en konkurrensfördel, säger Svante Sjöstedt.

De öppna seminarierna som arrangeras i Älvrummet är till för att diskutera de frågor som uppstår kring de stora förändringar som Västsvenska paketet innebär, både rent fysiskt i staden och mentalt hos regionens invånare. Att debatten hålls levande är en viktig förutsättning för utveckling, enligt Ann-Marie Ramnerö.

– Om vi frågar västsvenskarna om de tycker det är viktigt att vi alla är med och bidrar till att minska utsläppen som påverkar klimatet så tror jag att alla tycker det. Men det är alltid ett glapp mellan att tycka att något ska vara på ett visst vis, till att acceptera den förändring som också väntas av en själv.

Seminariet ”Västsvenska paketets bidrag till en god livsmiljö” pågår kl 17.30 till 19.00 i Älvrummet, Kanaltorget 1, vid Göteborgsoperan, tisdagen 19:e november.