Utgångspunkten för behandlingen är att många som missbrukar också bär på olika obearbetade psykologiska trauman, som exempelvis att man blivit utsatt för våld eller hot eller haft missbrukande föräldrar. Missbruk av alkohol eller narkotika kan då vara ett sätt att hantera den smärta som dessa trauman skapar – och det fungerar på så sätt att det för stunden tar bort de obehagliga känslorna. Men bara för stunden.
– På ett sätt använder våra deltagare drogerna för att ta hand om sig själva, för att lindra sin egen smärta i stunden. Men den hjälper inte dagen efter utan då gör den det värre. Om man använder olagliga droger är risken också stor att man försätter sig i nya traumatiska situationer – man kanske började med droger för att man varit utsatt för våld, men genom att man lever i en kriminell miljö så ökar risken att man blir utsatt igen. Det blir en ond cirkel och man får aldrig läka, säger Christina Wall.
Strategier mot ångest
Ett sätt att bryta den onda cirkeln är genom så kallade copingstrategier – sätt att, utan att ta till missbruk, distrahera sig själv från de obehagliga känslorna. Jeanette Bolcher, som liksom Christina Wall arbetat med gruppbehandlingen, förklarar:
– Tanken är att de ska få nya redskap att använda för att hantera sin ångest. Den behandlingsplan vi utgår ifrån erbjuder en mängd olika strategier man kan använda för att distrahera sig själv – det kan vara att man till exempel försöker tänka på olika hundar som man gillar eller fokuserar på att föreställa sig hur ett rum ser ut. Ångest är ingen konstant känsla utan kommer och går, och genom att distrahera sig själv kan man få hjälp att komma över puckeln, säger hon.
Mål: trygghet
Att hjälpa deltagarna ersätta missbruket med mindre destruktiva strategier för att handskas med sin ångest är alltså ett av målen med programmet. Att göra dem medvetna om hur missbruk och trauma samverkar är ett annat. Slutmålet är att deltagarna ska bli fria från sitt missbruk.
– Behandlingsprogrammet heter Seeking safety, och målet är först och främst just att deltagarna ska känna sig trygga och säkra. Då behöver de också bli drogfria. Men drogfriheten är bara en del av slutmålet – att de ska kunna njuta av livet och ha goda relationer, delta i samhällslivet och arbeta. Det är ju det som ger livskvalitet, säger Christina Wall.
Deltagarna nöjda med behandlingen
De sex personer som gick programmet i höstas har generellt varit nöjda med både kursens innehåll och möjligheten att prata med andra i liknande situationer om sina problem.
– De tyckte jättemycket om gemenskapen och känner igen sig i kunskapen som vi kommer med, men också i de andras berättelser. De har också uppskattat att kunna prata öppet utan att dölja sina problem, säger Christina Wall.
I den utvärdering de fått fylla i ger deltagarna behandlingen höga betyg, och skriver de är hjälpta av insatserna som helhet och att kursen motsvarar deras förväntningar. De har också fått mer kunskap om sambandet mellan missbruk och trauma, och skaffat nya strategier för att hantera sin ångest.
Ny grupp startar i februari
– De har lärt sig känna mer medlidande med sig själva i stället för att fördöma sig själva. Skuld och skam skapar negativa spiraler, och om man försöker se sig själv med snällare ögon är det lättare att förstå och utvecklas, säger Jeanette Bolcher.
– Om man vaknar upp på morgonen och tänker ”usch igår drack jag alldeles för mycket, vilken dålig människa jag är”, så ökar sannolikheten att man dricker. Det är bättre att inte vara så hård utan fortsätta göra så gott man kan för att vara nykter. De här personerna kämpar verkligen som sjutton, och som behandlare tycker vi att det har varit fantastiskt att möta dem, säger Christina Wall.
I början av februari startar en andra omgång av behandlingen, denna gång med åtta deltagare och fler träffar än i höstas.