
Foto: Frida Winter
Vart femte barn i Sverige lämnar skolan utan läsförmåga som är tillräcklig för att kunna läsa och förstå en dagstidning. Och forskning visar tydligt att högläsning är barnens biljett till framtiden. En god läsförmåga och läsförståelse är verktyg som är livsviktiga för ett barns utveckling.

Malin Omland är processledare för Staden där vi läser för våra barn.
Med denna fakta som grund har processledare Malin Omland sedan 2016 drivit arbetet för kraftsamlingen Staden där vi läser för våra barn framåt. Fokus har varit kompetenshöjning, informationsinsatser och läsfrämjande aktiviteter.
Riktade insatser behövs
Arbetet har gett goda resultat, och nått ut bland både familjer och yrkesverksamma. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan Göteborg fullt ut blir Staden där vi läser för våra barn.
– Vi ser till exempel att de kompetenshöjande studiecirklarna inom initiativet Läs hjärta förskola har bidragit till att pedagoger läser mer med barnen, och att de fått en större kunskap om barnlitteratur, säger Malin Omland. Pedagoger och bibliotekarier har också fått en större förståelse för varandras verksamheter och yrkeskompetens.
– Men vi behöver också bygga en hållbar organisation för satsningen och göra det möjligt för förskolor i socioekonomiskt utsatta områden att delta. Det är viktigt att vi riktar insatser till de områden som har störst behov. Annars riskerar mobiliseringen att öka skillnader i livsvillkor istället för att minska dem.
Bokstart får ytterligare nationella medel
Hembesök genom Bokstart är ett arbete som förstärkts genom Staden där vi läser för våra barn. Bokstart startade redan 2015 och vänder sig till små barn mellan 0 och 3 år och innebär att bibliotekarier gör hembesök hos familjer. Förutom att de får böcker så uppmuntrar bibliotekarien föräldrarna att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. På så sätt utvecklas barnets språk och läsintresse. Sen starten har nästan 1500 familjer i prioriterade områden i Göteborg fått erbjudande om bokstartsbesök.
– Familjer blir ofta förvånade över att det faktiskt går att läsa för så små barn. Och att det är så viktigt för barnens utveckling är det inte alla som vet. Dessa möten har varit mycket uppskattade både från familjernas och bibliotekariernas sida. Hembesöken ger också en möjlighet att lotsa familjerna vidare till bibliotek men även andra verksamheter, berättar Malin Omland.
– Och nu har Sveriges regering tagit ett beslut om att finansiera en fortsatt utveckling av Bokstart nationellt. Det ger ett tydligt stöd och en riktning för vårt fortsatta arbete.
Viktigt att stärka de yrkesverksamma
Bokstart är bara en av alla de olika insatser som förstärkts under åren. Nu fortsätter arbetet med familjerna och med att stärka kunskapen om betydelsen av tidiga läsupplevelser hos de som i sina jobb möter barnen och deras viktiga vuxna.
– Vi arbetar familjecentrerat, vilket innebär att varje familj ska ha möjlighet att få stöd där de befinner sig i vardagen. Vi kan bland annat möta dem på bibliotek, öppna förskolan, fritidsgården eller på bemannade lekplatser. Men för att kunna göra det på ett framgångsrikt sätt krävs att vi säkerställer kunskap och ger tillgång till verktyg och material, säger Malin Omland.
– Vi har nyligen lanserat ett digitalt metodstöd för yrkesverksamma, Läsoteket. Vi såg att det behövdes ett lättillgängligt stöd för alla som redan idag arbetar läsfrämjande och vill ta arbetet vidare till nästa nivå. Förhoppningsvis kan de använda Läsoteket som ett inspirerande verktyg i sitt vardagliga arbete.
Samverkan central i det fortsatta arbetet
De statliga medel som finansierade mobiliseringen till och med 2020 är nu slut. Men arbetet kommer att fortsätta, och införlivas i kultur- social- förskole- och grundskoleförvaltningarna.
Malin Omland kommer att fortsätta arbeta med uppdraget och framöver även utöka samarbetet med fler aktörer.
– Barn och ungas läsning är ett ansvar för hela samhället och samverkan är otroligt viktig för att nå resultat. Inte bara mellan professioner utan också med civilsamhället. Det finns många organisationer som arbetar läsfrämjande kopplat till barn och familjer och vi ska titta på hur vi kan förstärka det gemensamma arbetet för att alla barn ska bli lästa med.
Och när det gäller stadens ansökan om att bli en Unesco litteraturstad så tror hon att det skulle kunna ge fler ringar på vattnet.
– Om Göteborg blir utsedd till en Unesco litteraturstad ser jag att det kommer att finnas förutsättningar att förstärka arbetet och insatserna tillsammans med fler aktörer. Förhoppningen är ju också att vi kan få dela med oss av våra erfarenheter och ta in ny kunskap genom det nätverk av litteraturstäder som Göteborg då kommer ingå i.