Många förändringar har minskat matsvinnet på Guldhedsskolan

– Förr var det eldsjälar som drev arbetet för att minska matsvinnet. Nu är det rutin. Vi talar mycket med elever och lärare om matsvinn, säger Christina Linnerhag, enhetschef för måltidsverksamheten för grundskolorna i centrala Göteborg.

I dag tisdag 29 september är det Internationella matsvinnsdagen. På Guldhedsskolan vid Wavrinskys plats kan eleverna välja mellan två olika rätter varje dag. Till det kan det komma en extrarätt med en maträtt som har serverats någon dag tidigare. På buffébordet finns också olika sallader och pålägg till de många sorterna knäckebröd.

All mat lagas i köket på skolan. Där bakar kökspersonalen också bröd. Det finns statistik på hur mycket mat som går åt av olika rätter. Det är en sak som styr inköpen. Andra saker är vad som redan finns i förråden och att planera menyerna med råvaror som återkommer i olika rätter under en vecka.

– Vi lagar mat som eleverna gillar, säger Nessrine Charifeh, som är köksmästare på Guldhedsskolan.

Mat som blir kvar används igen

Hon talar om hur överbliven pasta används till sallader, hur råriven morot som inte ätits upp används i biffar och att bröd som blir kvar blir krutonger.

– Finns det kvar av lunchmat som passar blir det till mellanmål på fritids. Vi kyler mat som blir kvar och tänker på hur mycket mat som vi ställer fram på buffébordet, säger hon.

Bredvid luckan, där eleverna lämnar tallrikar, bestick och glas till disk, står det sedan förra året tre hinkar där eleverna lämnar mat som de inte har ätit upp. På hinkarna står det ”Tog för mycket”, ”Hann inte äta upp” och ”Inte gott”. Initiativet kom från matrådet där eleverna och kökspersonalen talar om maten.

Emoijs berättar om hur mycket som har slängts

När dagens lunchraster är slut väger personalen var och en av hinkarna och skriver upp vikten på de olika hinkarna på dagens lapp på tavlan med statistik över hur stort matsvinnet har varit de olika dagarna i den senaste veckan.

Om hinkarna väger mindre än 10 kg blir det en glad emoji på dagens lapp. Väger hinkarna mer än 15 kg blir det en emoji som är både arg och ledsen. För vikter däremellan blir det en emoji med en fundersam min.

– Barnen kollar på emojisarna, säger Nessrine Charifeh.

Eleverna får också reda på hur matsvinnet påverkar koldioxidutsläppen.

Dyrare favoritmat är belöningen

När det har varit lite matsvinn kommer belöningen till eleverna.

– Då finns det pengar över att köpa mat som eleverna önskar sig som är dyrare, säger Christina Linnerhag.

Det kan handla om parmensanost till pastan eller helstekt lax. På en skylt på buffébordet står det varför den här maten serveras.

För att minska matsvinnet önskar Christina Linnerhag att eleverna skulle äta mellan två lektioner utan rast.

– I dag hinner inte eleverna äta upp för att de vill ut på rasten, säger hon.

Elever äter mer

Som ett resultat av att all mat som serveras vägs märker Christina Linnerhag att eleverna äter mer i dag än för några år sedan.

– Det märks att familjerna har mindre pengar. Särskilt på måndagarna äter eleverna mer, säger hon.