Många frågor om luften när smogen slog till 

Erik Svensson och Helene Olofson från miljöförvaltningen berättar här om Göteborgsluften och hur den påverkar oss. 

Vad var det som hände med luften egentligen? 

–  Det mesta tyder på att partiklarna kom från Centraleuropa, både på grund av deras storlek som antyder att de kommer från förbränningsprocesser, och att vi kunde se att de följde med luft som blåser in därifrån, säger Erik Svensson som arbetar som miljöutredare i luftfrågor på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.  

–  Det här händer ungefär en till tre gånger om året, men det ovanliga den här gången var att det var ovanligt hög partikelhalt, och att det höll i sig ovanligt länge. Det var nog också därför vi fick ovanligt många frågor, från både allmänheten och media. 

Samtidigt är det också ”högsäsong” för större partiklar i Göteborg.  Det beror på flera saker: rester av grus och sand efter vinterns halkbekämpning, som krossas till mindre bitar och virvlas upp i luften när det kör fordon på vägen, att det fortfarande är bilar som kör med dubbdäck, och att det varit torrt. 

–  Det är oftare torra vägbanor nu än i december eller januari. Under de mörkaste månaderna kommer solen nästan aldrig åt att torka upp asfalten. Nu är det torrare, i kombination med fler partiklar efter vintern, och så dessutom då tillskottet av de här som blåste hit från Centraleuropa. Allt blandas och ger vad vi kallar en ”cocktaileffekt”, säger Helene Olofson. Hon är också miljöutredare och jobbar med samma frågor, i miljöförvaltningens luftgrupp som består av fyra personer. 

–  Det kan ha funnits inslag av Saharapartiklar också, sand alltså, inflikar Erik. 

Vad innebär det när luften är ”mycket ohälsosam”? 

–  De som drabbas är framförallt de känsliga grupperna. De mest känsliga är personer med bakomliggande sjukdomar som astma, KOL, och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är också äldre personer med försvagat immunsystem, och så alla små barn med sina små luftvägar. För dem är det ohälsosamt när det når de här nivåerna. Även friska personer kan känna irritation och besvär i luftvägar och slemhinnor när halterna är så här höga, säger Helene. 

–  Jag brukar säga att det försämrar allas hälsa litegrann, men om man i grundläget är fullt frisk så kanske man inte märker det så mycket, medans om du redan har något så märker du det mer, säger Erik.  

–  Det är även så att luftföroreningar förstärker effekten av pollen, så är du pollenallergiker så blir det extra jobbigt. 

Borde man hålla sig inne när det är sån här luft? 

–  Vi är försiktiga med att göra den bedömningen, eftersom det inte är möjligt för oss att säga något generellt om det. Vi vet ju inte heller hur luften är hemma hos enskilda individer. Vi rekommenderar att man läser Naturvårdsverkets råd och utgår från sig själv och sina förutsättningar. 

Miljöförvaltningen ansvarar för att mäta, kartlägga och analysera luften i Göteborg och hur den utvecklas och förändras över tid. Miljöförvaltningen ser också till att allmänheten har tillgång till information om luftläget i Göteborg. På Göteborgs Stads webbplats presenteras information om luftkvaliteten med färska uppgifter för varje timme och en prognos för de närmaste timmarna. 

Här visas också ett luftkvalitetsindex, som sammanfattar den aktuella luftkvaliteten. Indexet har utvecklats av Naturvårdsverket med stöd av forskare. SMHI visar indexet på sin webbplats. Hos SMHI finns också beskrivningar av hur olika nivåer av luftföroreningar påverkar hälsan, och råd till såväl känsliga grupper som till allmänhet. 

”Luften påverkas oss så direkt i vardagen”

Både Helene och Erik har jobbat länge med att analysera luften i Göteborg. Erik kom till miljöförvaltningen för drygt tolv år sedan, Helene har jobbat där i drygt tio år. Båda har en bakgrund som doktorander inom luftforskning.  

–  Luften är ju en del av de miljö- och hälsoproblem som vi måste lösa. Vi här har kunskap och kan ta fram analyser till det strategiska arbete som Göteborgs Stad gör för att luften ska bli bättre. Det är intressant att bidra till det, att försöka vara en del av lösningen, säger Helene. 

–  Luften är spännande att jobba med för den är så nära människan. Den påverkar oss så direkt i vardagen.  

Det som hände nu, att den dåliga luften främst berodde på partiklar från Centraleuropa, var ovanligt, säger Erik.  

–  De flesta dagar som vi har problem med dålig luft i Göteborg, så är det saker som händer just här i stan som är orsaken. Och det är saker som vi själva kan påverka.  

Vad kan vi göra för att luften ska bli bättre? 

–  Vi vill att folk ska köra mindre bil i onödan. Det här är en stad som byggts upp väldigt mycket runt bilen, och det är svårt att bryta sig ur det. Men vi behöver bryta oss ur det, säger Helene.  

–  Inte bara för luften, utan för i princip alla miljö- och klimatrelaterade frågor och alla hälsofrågor, så behöver bilen ta mindre plats.