– Klart överraskande att så många faktiskt är ute och åker i kollektivtrafiken. De här personerna har ju rätt att åka färdtjänst och har enligt lagen ”väsentliga svårigheter” att klara den ordinarie kollektivtrafiken, säger Lisbeth Lindahl, forskningsledare på FoU i Väst.
Flexlinjen känns knölig att boka i förväg
Enkäten har gjorts på uppdrag av Kolla (Kollektivtrafik för alla), ett projekt som ska göra resorna med buss och spårvagn tillgängliga för alla.
Alla som besvarade enkäten har en ny typ av färdtjänsttillstånd, som infördes 2005. Det är avsett för dem som både kan åka i den vanliga kollektivtrafiken, med Flexlinje eller med färdtjänsten.
– De nya individuella tillstånden infördes när Kolla-projektet startade och finns på en del andra håll i Sverige. Eftersom det är så nytt, vill vi följa upp vad det ger för utfall, säger Lisbeth Lindahl.
Hela 80 procent av de tillfrågade, där genomsnittsåldern var 70 år, uppgav att de ibland väljer att resa med kollektivtrafiken. Drygt 30 procent åker buss eller spårvagn åtminstone någon gång i veckan. Och det är alltså vanligare att de åker med buss och spårvagn än med Flexlinjerna.
– En förklaring är att Flexlinjerna än så länge bara finns i tio av Göteborgs 21 stadsdelar. En annan är att Flexresan måste beställas i förväg, det upplevs som knöligt och mindre flexibelt än att bara kliva på en buss eller spårvagn, säger Lisbeth Lindahl.
Många kände inte till Flexlinjen
– Men de som har lite svårare att ta sig fram tycker att Flexresan är underbar, den har också en social funktion där man lär känna de andra resenärerna och chaufförerna känner resenärerna vid förnamn.
– Så det förvånade oss att många i de centrala stadsdelarna inte kände till Flexlinjerna och aldrig hade åkt med dem. Det tror jag beror på bristande marknadsföring, säger Lisbeth Lindahl.
Av dem som hade tillgång till en Flexlinje i sin stadsdel uppgav hela 41 procent att de aldrig reser med den. Det tar forskarna som intäkt för att det finns goda förutsättningar att utveckla linjerna och föreslår bland utökad marknadsföring, till exempel prova-på-aktiviteter.
Även om 80 procent av gruppen ibland reser kollektivt, är det bara 13 procent som tycker att resorna är lätta eller ganska lätta. Nivåskillnader, problem med balansen och tröttande backar till hållplatsen är några svåra hinder.
Alla nyheter når inte resenärerna
Just sådana hinder vill Kolla-projektet få bort. De nya spårvagnarna med låggolv, anpassade hållplatser och restränare inom Färdtjänsten är bara några av många åtgärder som leder till ökad tillgänglighet. Men alla nyheter når inte fram till resenärerna.
– I takt med att kollektivtrafiken handikappanpassas allt mer, minskar svårigheterna att resa kollektivt. Men den som sedan länge har ett färdtjänsttillstånd – och dessutom en gammal och inaktuell bild av hur det fungerar i kollektivtrafiken – kanske inte ser nåt motiv för att åka buss eller spårvagn om man lika gärna kan åka färdtjänst, säger Lisbeth Lindahl.
– Det här är en stor förändringsprocess som handlar om resvanor – och att få rätt information.
Uppföljande enkäter kommer att göras både våren 2007 och 2008.
Förutom Lisbeth Lindahl arbetar även Lars-Gunnar Krantz och Leena Odebo med forsknings- och utvecklingsuppdraget åt Kolla-projektet.