Det vanliga är att nya flerfamiljsbostäder byggs av stora byggbolag. De planerar och bygger, och säljer sedan fastigheterna till en bostadsrättsförening eller ett fastighetsbolag. Byggemenskaper handlar om att börja i andra änden: Att en grupp människor samlas kring en gemensam idé om hur och var de vill bo, och sedan själva planerar och leder hela byggprocessen.
Fenomenet är fortfarande relativt nytt och det finns bara några få exempel i Sverige på genomförda projekt. Men intresset växer, och det är något Göteborgs Stad vill främja. Därför anordnar fastighetskontoret en mässa den 17 september, tillsammans med Föreningen för byggemenskaper.
Föreläsningar, utställare och idéplank
Mässan äger rum i Kajskjul 113 i Frihamnen. Den öppen för alla och inträdet är gratis. Scenprogrammet består av ett antal miniföreläsningar om hur man gör för att bygga tillsammans och om hur Göteborgs Stad arbetar med frågan. På plats finns också en rad utställare – byggemenskaper som presenterar sina projekt och bjuder in nya deltagare, representanter för fastighetskontoret som ger vägledning samt arkitekter, kreditgivare och entreprenörer som erbjuder tjänster åt byggemenskaper.
På en av väggarna kommer det också att finnas en idéarena – en sorts anslagstavla där personer som är intresserade av att bygga och bo tillsammans med andra kan beskriva sina visioner och därmed få hjälp att hitta varandra.
Först i Sverige
Mässan är den första i sitt slag i Sverige. Lukas Memborn, handläggare för byggemenskaper på fastighetskontoret, hoppas att det kan upprepas.
– I till exempel Hamburg och Berlin är sådana här mässor återkommande evenemang, så förhoppningsvis är detta bara startskottet.
Tyskland är det stora förebildslandet när det gäller byggemenskaper. Där är den byggformen betydligt mer etablerad. För att komma vidare i Sverige behövs ett tryck från två håll, konstaterar Lukas Memborn. Kommunen behöver anpassa sitt sätt att arbeta med stadsplanering så att det blir enklare för byggemenskaper att hitta mark där de kan bygga. På så sätt kan fler enskilda se det som ett reellt alternativ och våga satsa. Samtidigt behöver kommunen verkligen veta att det finns ett intresse.
– Det är här mässan kommer in. Dels måste vi visa på att det finns en möjlig väg. Och så måste folk komma till oss. Då kan vi se att det finns ett intresse hos allmänheten och försöka hitta lämpliga platser, säger Lukas Memborn.
Från giftfritt byggande till dubbla garage
Drivkrafterna för enskilda att bygga tillsammans med andra varierar, men handlar i grunden om att skapa något som inte finns på den existerande bostadsmarknaden. Det vanligaste är att man vill bygga miljövänligt eller skapa gemensamma utrymmen. Men det kan också handla om mer specifika saker.
– Vi har till exempel en grupp som är intresserade av bilar, de vill bygga dubbelgarage och bo ovanpå, säger Lukas Memborn.
Vanligtvis brukar fastighetskontoret upplåta all mark redan i inledningen av en detaljplaneprocess. Men då tar det ofta ett antal år innan bostäderna kan vara färdigbyggda. Så lång tid kan det vara svårt att hålla samman en grupp intresserade privatpersoner. Därför har fastighetskontoret börjat titta på hur de kan ”spara” lämpliga markområden, för att kunna ge markanvisningar senare i processen.
– Vi har tanken om att det ska bli en naturlig del av all planläggning. Precis som man tänker sig att det är bra om hyresrätter finns i alla områden så kan man tänka att det är bra att det finns utrymme för byggemenskaper, säger Lukas Memborn.