Medveten ljussättning ska främja fladdermössens livsmiljö
– När exempelvis kyrktorn är upplysta av estetiska skäl kan det leda till att fladdermöss blir störda, säger Anna Säfsten, enhetschef miljö på stadsmiljöförvaltningen.
Masthuggskyrkan i Göteborg i full fasadbelysning. Foto: Johan Eklöf
Stadsplanerare, naturvårdare, Svenska kyrkan, fastighetsägare, belysningsexperter och andra intresserade var på plats på stadsmuseet i förra veckan. Det fullsatta eventet arrangerades av miljöförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen och exploateringsförvaltningen för att informera om hur man ljussätter Göteborg på ett sätt som inte stör djurlivet och för att samtala om hur Göteborgs Stads arbete kan fortsätta.
Belysningen ska anpassas till fladdermössens livsmiljö
– Vi är jätteglada över att få med Svenska kyrkan eftersom upplysta kyrktorn skrämmer iväg fladdermössen som lever där. I värsta fall vågar de sig inte ut och jaga och svälter ihjäl. Då riskerar många ovanliga arter att försvinna. Det är många aktörer inblandade, som fastighetsägare, trafikverket och stadens förvaltningar, därför är det viktigt att alla får samma bild, säger Anna Säfsten.
Föreläsningen presenterade rapporten Fladdermöss och belysning i Göteborgs Stad – att skapa mörka stråk i urban miljö från 2022, om hur belysning i staden ska anpassas med hänsyn till nattaktiva djur, särskilt fladdermöss.
Ljusföroreningar ökar för varje år
Johan Eklöf, expert och konsult för fladdermusinventeringar, är en av forskarna bakom utredningen som gjordes på uppdrag av trafikkontoret. Han har också skrivit boken Mörkermanifestet.
– Vi behöver bevara de få mörka områden som finns kvar i exempelvis Delsjön och Änggårdsbergen. Det är också viktigt att arbeta med mörka stråk som binder ihop grönområden med varandra. För att underlätta för fladdermössen måste vi även medvetet bearbeta den befintliga belysningen, säger Johan Eklöf.
Röd belysning som inte stör fladdermössen har installerats på några platser, två exempel är t v Bäckravinsgatan i Lackarebäck, t h Rya åsar i Borås. Foto: Johan Eklöf
Estetisk belysning har ökat starkt sedan 90-talet under broar, på kyrkor och andra historiska byggnader, vilket stör vattenlevande djur och fladdermöss som ofta bor i väggar och under tak. I Göteborg, liksom i hela världen, ökar ljusföroreningarna varje år.
Behovsstyrd belysning testas vid cykelbanor
Det är många aspekter som måste vägas in i ljussättning, som trygghet, trafiksäkerhet och fauna.
Under den efterföljande diskussionen om hur Göteborgs Stad kan jobba aktivt med belysning kom förslag på hur cykelbanor i Delsjön ska byggas med behovsstyrd belysning. På en ny gång- och cykelväg vid Lärjeån testas detta redan.
Belysning av träd motverkar biologisk mångfald
I Göteborg har man hittat tolv av Sveriges 19 fladdermusarter. I rapporten konstaterar forskarna att belysningen i Slottsskogen behöver ses över. En stor del av belysningen mot träden är estetisk och motverkar biologisk mångfald.
– Slottsskogen ett huvudområde för fladdermöss och skulle kunna sammankopplas med Änggårdsbergen om rätt belysningsåtgärder gjordes. Ju fler områden som kan bindas ihop i gröna och mörka stråk, desto bättre för fladdermöss och all fauna. Naturligt mörker bör tas tillvara i så stor utsträckning det går, säger Johan Eklöf.
”Inte tillåtet att försämra fladdermössens livsmiljö”
Centrala Göteborg är inte optimalt för fladdermöss, men ett alternativ som togs upp är att begränsa belysningen i Trädgårdsföreningen efter stängning och att fladdermössen då kan använda kanalerna som förflyttningsvägar.
– Mörka stråk måste erbjudas för att områden ska kunna ha en nattaktiv fauna. Det är inte tillåtet att försämra fladdermössens livsmiljö med ljusföroreningar. Vid seminariet fick vi kontakt med Göteborgs Stift och de var intresserade av att prata mer om mörka stråk. Vi på stadsmiljöförvaltningen kommer att fortsätta vårt arbete med att förbättra befintlig ljussättning, säger Anna Säfsten.