2024-10-16 | 5 min läsning

Meg fick stöd för att själv orka och må bra som anhörig

”Insikten om att jag måste börja ta hand om mig själv slog ner som en bomb”, berättar Meg. Foto: Frida Winter
2024-10-16 | 5 min läsning
Meg fick stöd för att själv orka och må bra som anhörig
Meg satte sitt liv på paus för drygt tjugo år sedan för att stötta en anhörig som blev psykiskt sjuk. Det visade sig vara oerhört svårt när hela familjen behövde ofattbart mycket stöd. Men det fanns hjälp att få från en anhörigkonsulent.

– I våras fick jag äntligen hjälp, för min egen skull och då kom initiativet från ett mycket oväntat håll, berättar Meg som egentligen heter något annat.

Hon hade ägnat en stor del av sitt vuxna liv åt att ge stöd, kärlek och omsorg till de personer som står henne allra närmast. Det är flera i familjen som behöver hennes stöd, därför kallar hon sig själv för ”multianhörig”.

Psykisk sjukdom bidrog till ensam vårdnad

Pappan till Megs första barn drabbades av en psykos när sonen föddes och hans liv har sedan dess kantats av ständigt återkommande psykoser och sjukhusinläggningar.

– När min partner blev sjuk fick jag hantera mina egna rädslor kring att han var psykiskt sjuk och min okunskap om sjukdomen. Samtidigt fick jag hantera de stora känslorna av att vara nybliven mamma. Kombinationen var oerhört tuff, säger Meg.

Anhörigstöd i Göteborgs Stad

  • Göteborgs Stads anhörigkonsulenter arrangerar liknande anhöriggrupper över hela staden
  • Du når dem via kontaktuppgifter på goteborg.se/anhorigstod eller Göteborgs Stads kontaktcenter

Läs mer: Göteborgs Stad: Anhörigstöd

Kontakt: Göteborgs Stads kontaktcenter 031 – 365 00 00

Partnerns sjukdom berövade honom möjligheten att dela föräldraskapet och ansvaret med Meg. Hon stöttade honom så mycket hon kunde, men var samtidigt ensam i att hantera vardagslivet och ansvaret för ett litet barn. Efter tre år valde hon att lämna relationen, ett svårt och smärtsamt steg att behöva ta.

Komplicerad relation mellan far och son

– Jag orkade inte med situationen och kände inte att jag hade något annat val. På något sätt fann jag ändå kraft i beslutet och inrättade mitt nya liv som ensamstående mamma med fokus på att ta hand om min lille treåring, säger hon.

Samtidigt var det viktigt för Meg att pappan och sonen hade ett fungerande förhållande. Trots att hon lämnat relationen fortsatte hon att ge både stöd och omsorg till sin före detta partner för att underlätta för honom och sonen att kunna umgås.

Far och son-relationen blev komplicerad och situationen påverkade sonen. Han drabbades under tidiga tonår av djupa depressioner och vanföreställningar och var ständigt på jakt efter förklaringar till sitt mående.

En ständig kamp för att räcka till

Meg misstänkte tidigt att det låg något mer bakom sonens mående än enbart depression. Under hela sin uppväxt hade han haft problem med sociala kontakter.

– Han saknar det filter som gör att han kan distansera sig till saker som händer omkring honom och dra gränser. Under skoltiden blev han ofta missförstådd och hamnade i komplicerade situationer.

Trots motgångarna har sonen ändå lyckats utbilda sig. Han har genom åren haft flera jobb och har nyligen också lyckats få en egen liten lägenhet, vilket gör att hans situation därför ser lite ljusare ut nu än under skoltiden.

Sociala relationer och det sociala samspelet är fortsatt en av hans största utmaningar. Hans oförmåga att filtrera intryck gör det svårt för honom att förstå arbetsplatsers jargong och att förhålla sig till kollegors beteenden, som ofta är obegripliga för honom.

Autismdiagnos skulle underlätta

– Allt detta tar enormt mycket av hans energi och han har svårt för att hantera situationen. Även om han är lågmäld och inte alls utåtagerande, så blir han oerhört frustrerad och irriterad och orkar inte stanna kvar länge på en och samma arbetsplats. Under de djupa depressionerna kan han heller inte hålla tider eller infinna sig till avtalade möten, säger Meg

– Allt detta sammantaget gör att både han och jag är övertygade om att han är autistisk. Vi kämpar tillsammans för att han ska få diagnosen autism. Det skulle underlätta för honom i hans framtida kontakter och i arbetslivet.

Blev utmattad och förlorade jobbet

Kampen för sonen resulterade i att Meg till slut drabbades av utmattningssjukdom och hon förlorade jobbet under sin sjukskrivning.

Initiativet till stöd kom till slut otippat från den nu vuxna sonen, som fått kontakt med en av Göteborgs Stads anhörigkonsulenter utifrån sin relation till sin psykiskt sjuka pappa. Stödet från anhörigkonsulenten har betytt mycket för sonen och idag har han lyckats etablera en viss kontakt med sin pappa.

– Stödet har också bidragit till att han i dagsläget mår bättre än på mycket länge. Han känner själv att han har blivit hjälpt och var övertygad om att jag också skulle kunna må bättre av att träffa en anhörigkonsulent. Han hade rätt! Sedan i våras träffar jag en annan konsulent och får äntligen hjälp med att identifiera vad jag behöver för att må bra, säger Meg.

Foto: Lo Birgersson

”Jag måste börja ta hand om mig själv”

En klok person i Megs bekantskapskrets har nyligen bidragit med en värdefull insikt, genom en fråga om Megs framtida drömmar. Frågan handlade om vad hon drömmer om att göra om tio år.

Meg svarade att hon då har gått i pension och planerar att resa och göra andra roliga saker, till exempel gå kurser och umgås med vänner. Då vände personen på frågan – om Meg hade gått i pension imorgon, hade hon då klarat av att resa och göra alla dessa roliga saker?

– Det snabba svaret är nej! Jag mår alldeles för dåligt idag, är dränerad och hade absolut inte orkat. Insikten blev då att om jag inte tar hand om mig nu och under dessa tio år fram till pensionen, hur ska jag då orka göra allt detta som pensionär när det väl är dags? Insikten om att jag måste börja ta hand om mig själv slog därför ner som en bomb, säger Meg.

Insikten har gjort att Meg nu är oerhört tacksam över sonens initiativ som har gjort att hon nu får hjälp av Göteborgs Stads anhörigstöd.

– Jag får verktyg och kunskap som gör att jag kan jobba med mitt eget mående och för att jag ska orka, för min egen skull. Jag är så ovan vid att ens tänka på vad JAG mår bra av och upptäcker nu mig själv, mina intressen och drömmar som jag vill förverkliga. Det är svårt men samtidigt väldigt spännande, säger Meg.



Prenumerera så du inte missar något nytt!