Miljardvision med miljön i fokus

Hur har Göteborg blivit Nordens största hamn? Likt de flesta av världens största hamnar ligger den mycket strategiskt placerad.

Göteborgs upptagningsområde består av hela Norden. Hälften av Skandinaviens industriproduktion finns inom en radie av 30 mil från Göteborg.

Bra läge räcker inte

Men naturligtvis räcker det inte med ett bra läge. Lika viktigt är det med en stark ledning som följer med i den tekniska utvecklingen, är lyhörd för sina kunders önskemål och som satsar för framtiden. Något som hamnen genom åren visat att den har.

– Det största felet som många hamnar gör, är att de tar en kund för given. Vi kan till exempel inte vara säkra på att Volvo eller Saab kommer att använda Göteborgs hamn i framtiden, säger tillförordnad VD Eric Nilsson.

Tar emot större fartyg

I Skandiahamnen kommer man att förstärka kajerna och muddra hamnbotten för att kunna ta emot ännu större fartyg.

Samtidigt ska farlederna in till hamnen breddas och fördjupas. De existerande containerkranarna måste kompletteras med fler, eftersom fartygen blir större och servicekraven ökar.

– Sedan årsskiftet har vi haft en 10 procentig ökning på containersidan och med utbyggnaden i Skandiahamnen som ska vara klar 2007, räknar vi med att kunna ta om hand 2–2,5 miljoner TEU per år.

Det innebär mer än fördubblad kapacitet på befintlig yta. Projekten i Skandiahamnen inryms i ”Vision 2010”, som är en framtidsvision om hur Göteborgs hamn ska utvecklas framöver och som beräknas kosta drygt en miljard kronor.

Miljön i fokus

En stor del av framtidsarbetet i hamnen innebär att förbättra miljön. Idag går 75 procent av transporterna till och från hamnen på lastbil. Göteborgs hamn vill styra över dessa transporter till järnväg så långt det är möjligt.

– Banverket kommer att elektrifiera hamnbanan och det kommer att föra med sig en rad fördelar för både miljö och samhällsekonomi. Vi spar miljö, tid och får mindre buller, säger Eric Nilsson och förklarar att målsättningen är att 50 procent av tillkommande godset ska gå på järnväg.

– Vi kör idag järnvägspendlar med gods till hamnen från sex orter i Skandinavien, inom Vision 2010 skall de utökas till tio, säger han.

Vill ha lika spelregler

Göteborgs Hamn AB är ett kommunalt bolag som ska bekosta sin egen infrastruktur och lån samt generera avkastning till sin ägare. Inom EU får många europeiska hamnar ekonomiskt stöd. Är det en orättvis konkurrenssituation?

– Vi tycker att vår modell är bra, men vi arbetar för att få lika spelregler. Sjöfarten bekostar sina farleder själv. Eftersom vi har mycket högre farledsavgifter än övriga EU-länder riskerar vi att tappa gods då totalpriset blir för högt, säger Eric Nilsson.

– En rättvis konkurrenssituation vore att järnvägs- och biltrafik även de bar sina egna kostnader.

Sänkta hamnavgifter?

Nyligen inkom en motion till riksdagen från Göteborgsriksdagsmannen Erling Bager (fp). Han vill EU-anpassa sjöfartsavgifterna och sänka hamnavgifterna för att Göteborgs hamn ska bli mer konkurrenskraftig.

– Det är en stenhård konkurrens, men oavsett vad vi har att rätta oss efter, kommer vi att fortsätta fightas för att kunna erbjuda våra kunder de bästa transportlösningarna, avslutar Eric Nilsson.

Hamnfakta

• Idag är Göteborgs hamn den 15:e största hamnen i Europa och den 50:e i världen.
• Nästan en tredjedel av svensk utrikeshandel går genom Göteborgs hamn.
• 2001 års omsättning: 1 023 miljoner kronor
• År 2001 lastades och lossades 33,5 miljoner ton i hamnen.
• Oljan står för cirka 60 procent av godsomsättningen i ton.
• Förra året anlöpte 12 000 fartyg hamnen (färjetrafiken stod för flertalet).
• I Göteborgs hamn arbetar 1 174 årsarbetare.

Hamnhistoria

• Göteborgs Hamn AB bildades 1985, men själva hamnen är förstås mycket äldre – den fanns långt innan staden blev till.
• När Göteborg grundades 1621 försökte man kopiera framgången hos hamnstaden Amsterdam genom att ta hit holländska arkitekter, som skulle bygga upp staden och hamnen. Sjötransporter var vid denna tid det smidigaste transportmedlet och det gynnade Göteborg.
• Under 1700-talet etablerade sig Göteborg som huvudort för utskeppning av järn och trävaror, våra första exportartiklar. Ostindiska Kompaniet spädde på framgångarna för hamnen och lade grunden till oceantrafiken, vilken skulle göra Göteborg till en stor omlastningshamn.
• Sedan slutet av 1800-talet, då Göteborg var en medelstor skuthamn, har hamnen utvecklats starkt och växt till Nordens enda oceanhamn.
• De senaste decennierna har godstrafiken moderniserats och flyttats ut från innerhamnen till nya hamnar, längre västerut: Skarvikshamnen (invigd 1955), Skandiahamnen (1966), Torshamnen (1967) och Älvsborgshamnen (1979).