Den här artikeln publicerades 2002-11-09 och kan ha hunnit bli inaktuell.
En av stans nyanlagda rabatter finns vid Vasaplatsen. Till våren kommer också mängder av gullkrokus att lysa upp Allén.
Första spadtaget tas snart kring landeriet vid Korsvägen där man kommer att gallra och plantera rhododendron längs slänterna.
Parklek i Gårdsten
Vårväderstorget i Biskopsgården har också fått en ny, lång lökplantering och i Gårdstensdalen har ett helt parkområde rustas upp med bland annat en ny parklek och tennisplaner, nytillskott för samvaro och aktivitet.
Alla insatser som handlar om sport behöver inte uppföras med tanke på elitidrott. Små ingrepp kan ge stor utdelning i samvaro.
Stans största naturpark, Hisningsparken, är ett exempel där man med relativt små medel gjort det stora naturområdet tillgängligt för många. På vissa sträckor kan även rullstolsbundna ta sig fram.
I år har man också satsas lite extra över hela stan på grön upprustning och belysning. Lorensbergsparken är ett exempel, Kungsparken ett annat.
Från Stora Teatern till Pustervik har det gröna stråket fått ett belysningslyft och buskage ansats och tagits bort. På tur härnäst står området från Musikhögskolan, upp och runt Näckrosdammen.
Varsam gallring
Att ha genomsikt, kunna blicka över större ytor samtidig som man själv är synlig känns tryggt. Men gallringen får inte gå till överdrift. Frodig växtlighet behövs, inte minst för att syresätta luften.
Patrik Gran, forskare vid SLU, Sverige Lantbruksuniversitet i Alnarp berättar att under en rundresa i USA konstaterade han att i vissa parker hade allt buskage tagits bort.
– Så vill vi inte ha det i Sverige. En hårdhänt gallring är ingen garanti för trygghet. Dessutom är det fult, säger han.
Sättet att skapa trygghet varierar. I Paris väljer man ”Veckans park” som står i fokus i två, tre veckor. Under denna tid finns personal från den franska parkförvaltningen på plats i parken till sent på kvällen.
Det har skapat en trygg atmosfär som man upptäckt stannat kvar även när parkfolket dragit vidare till nästa park. Gröna kulturyttringar skiljer sig från land till land.
I Finland är folk ute i parken mer än i Sverige. Där ordnas evenemang även under vintern. Säkert skulle många göteborgare uppskatta vinterparker med konstbelysning, isskulpturer och konserter.
Skyddande refuger
Men oavsett vad som lockar besökare så är våra gröna lungor en lisa för själen. Dem måste vi värna om. För hot finns.
– När städer förtätas tas ofta yta från parker, sjukhusområden, ibland även från skolornas mark. Det måste vi se upp med, säger Patrik Grahn.
Det gröna behövs, det är skyddande refuger som hjälper oss att ta bort störande information så att vi mår bättre.
– Även ungdomar vill ha gröna reträttplatser för att prata och filosofera om livet i stort, säger Patrik Grahn.
Tillsammans med pensionärer är det de unga som flitigaste besöker våra parker. Platser för inlines, skateboards och beachvolley bör också finnas. De yngre kanske skulle uppskatta kojor i träden, vattenlek och annat.
Skräpigt, vackert, nyttigt
Men att planera för aktivitet och rekreation är en sak. En annan är att vårda det som finns. Allmänheten reagerar ibland på bristfällig skötsel men också över saker de tycker hanteras fel.
– Att vi tar ner till synes friska träd kan verka konstigt. Men i de flesta fall beror det på dolda skador eller att träden står för nära och försvagar varandra, säger Helen Svenstam, chef för parkvården vid park- och naturförvaltningen.
Andra tycker att det ser skräpigt ut i rabatterna när löven ligger kvar och frökapslar står och vissnar.
– Att vi gör så beror på omsorg om det växande. Löven fungerar som skyddande lager mot kylan och jordförbättring åt växterna. Perenner som inte klipps ner på hösten klarar vintern bättre.