Minskad ungdomsbrottslighet i Göteborg visar ny statistik

Ett 100-tal personer kom till hearingen på Hotel Riverton dit poliser, forskare och kommunala tjänstemän bjudits in för att hålla korta anföranden och sedan svara på frågor från kommunstyrelse och publik.

”Andelen laglydiga ökar”

Just nu har Göteborg ovanligt många 15-20 åringar, resultatet av stora barnkullar i slutet av 80- och början på 90-talet. Men snart vänder kurvan neråt och antalet 15-20-åringar väntas minska med cirka tio procent till år 2014. Sedan vänder kurvan uppåt igen.

Sven-Åke Lindgren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, redovisade ny statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och egen statistik. Båda visar ungefär samma sak: Mellan 1995 och 2006 har andelen brottsmisstänka 15-20-åringar minskat i Västra Götaland och Göteborg.

Brotten det gäller är stöld, våld och skadegörelse. Framför allt är det stölderna som minskat under perioden, medan våldsbrotten haft en tendens att öka igen de senaste två åren.

– Men i stort har andelen brottsmisstänka ungdomar minskat. Andelen laglydiga ökar och ”värstingarna” blir inte värre, sa Sven-Åke Lindgren.

Han trodde själv att minskningen beror på samhällets brottsförebyggande arbete i stort sedan mitten av 90-talet, till exempel bättre utformning av den fysiska miljön, information och utbildning.

– Men även bättre skalskydd, övervakning och kontroll i varuhus, bostadsområden och offentliga miljöer, bättre larm och skyddsanordningar på bilar, i villor och annat, sa Sven-Åke Lindgren.

Kraftfulla och bättre samordnade satsningar

Enligt BRÅ:s statistik ligger Göteborg och Västra Götaland till och med under riksgenomsnittet för hela perioden vad gäller antalet brottsmisstänkta 15-åringar för samtliga de tre brotten.

Sven-Åke Lindgren hade inget klart svar på vad den skillnaden kan bero på.

– Jag vet inte, men kanske kan det bero på att satsningarna här har varit mer innehållsrika, mer kraftfulla och bättre samordnade, sa han.

Men bakom siffror och statistik vittnade flera experter om att kriminaliteten kryper nedåt i åldrarna och att det finns en hård kärna unga kriminella som samhället inte når.

– Vi bekymras av att små barn, 12-13-åringar, är förhärdade och begår planerade brott, till exempel bötningar, sa Lotta Rosander, enhetschef vid sociala resursförvaltningen.

3.800 brottsmisstänkta under 18 år

– Nytt är att de hela tiden pendlar mellan att vara brottsoffer och gärningspersoner. De hyser förakt för myndigheter och de är väldigt tysta. Och flickorna kan vara minst lika kraftfulla som pojkarna när de agerar i gäng, sa Lotta Rosander.

Hon och Lena Säljö, socialchef i Biskopsgården, efterlyste fler positiva mötesplatser i centrum för ungdomar i 16-17-årsåldern som idag ”driver i horder på Avenyn på lördagsnätterna”.

Even Magnusson, chef för Göteborgs ungdomspoliser, hade en ganska mörk syn på en liten grupp ungdomar som är återfallsförbrytare, trots att de inte fyllt 18 ännu.

– Förra året hade polisen i Storgöteborg 3.800 brottsmisstänkta ungdomar under 18 år. 148 av dem återkom mer än fem gånger. Och de flesta av dem var aktuella hos oss redan 2006. Jag är rädd att en stor andel av dem kommer att bli grovt kriminella, sa Even Magnusson.

”Rädslan används som vapen”

Han konstaterade också att personrånen ökat från 2006 till 2007, från 1.000 till 1.100.

– Där står 15 unga personer från Hjällbo för hela ökningen. Skadegörelsebrotten har också ökat och där vet vi att det finns en större anmälningsbenägenhet.

Even Magnusson höll med om att kriminaliteten når allt yngre personer, framför allt i vissa områden.

– Övergrepp i rättssak är mer regel än undantag bland ungdomar. Rädslan används som vapen, tystnaden breder ut sig och vi tvingas lägga allt mer tid på att få de drabbade att våga prata med oss. Och skolorna behöver allt mer polishjälp, sa Even Magnusson.

Han var särskilt bekymrad över utvecklingen i fyra områden: Hjällbo, Biskopsgården, Tynnered, Majorna och Linnéstaden.

148 unga bekymrar polisen

– I Majorna/Linné ser vi många riktigt unga som begår väldigt grova brott, tolvåringar som rånar butiker och knivskär andra ungdomar, sa Even Magnusson.

Han konstaterade att ungdomar begår mycket brott, men att ”samhället har medicin att bota de allra flesta”.

– Men de där 148 bekymrar mig. De belastar oss jättemycket och de kriminella gängen gör sitt yttersta för att rekrytera dem, sa Even Magnusson.

Dan Gaversjö, projektledare för satsningen Ung & Trygg, som har i uppdrag att förhindra just den rekryteringen, sa att breda insatser från samhället når stora grupper.

– Det fungerar ganska bra och vi ser ju här att den totala brottsligheten går ner. Men den grupp som Even Magnusson nämnde har vi problem med, sa Dan Gaversjö.

”Hemmet kan vara en hälericentral”

Han beskrev hur unga ”selekteras” redan i 4:e klass och skaffar sig en kriminell identitet. I hemmet finns ofta missbruksproblem eller psykiska problem.

– Barnen ser hur pappa slår mamma på truten, bröderna eller pappan är kriminella och hemmet kan vara en hälericentral. Det är inte så lätt att bygga upp nåt när det inte finns en ”hemmaplan” att bygga på, sa Dan Gaversjö.

Han berättade hur de unga kriminella använder våldet som redskap för att nå en egen position, ett territorium man härskar över.

– De bygger sin position på rädsla. Men säg inte att vi inte har sett de här personerna. Inga har vi sett så mycket, inga har vi haft så många möten i skolor och fritidsgårdar om. Men deras föräldrar kommer ju inte på några möten…

”Ena stunden brottsoffer, andra stunden gärningsmän”

– Vi försöker lappa bäst det går, men det fungerar inte med plåsterlappar på blödarsjuka – till slut blöder det igenom, sa Dan Gaversjö.

Han tyckte dock inte att läget är hopplöst.

– Vi vet vilka de är, men just nu har vi inte rätt verktyg för att nå dem. Jag är övertygad om att om de får en chans – ett jobb, en bostad – så tar de chansen, för de vill egentligen inte vara kriminella.

– De är alltid rädda, de måste alltid titta bakom ryggen, ena stunden är de brottsoffer, andra stunden gärningsmän. Så de mår ganska dåligt , men de bygger sin identitet på att skapa rädsla. Och rädslan har de fått från en hemmaplan som inte fungerar, sa Dan Gaversjö.