2002-03-09 | 6 min läsning

Missbrukarens sociala nätverk kartlagt

Mer än varannan narkotikamissbrukare saknar en nära vän. Det konstaterar Anette Skårner i en ny doktorsavhandling vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hennes viktigaste slutsats är: Se hela människan – då blir missbrukaren mer än bara en missbrukare.

Anette Skårner är socionom med lång erfarenhet av arbete med missbrukare, bl a inom Göteborgs öppna narkomanvård. Sedan slutet av 80-talet är hon knuten till Socialhögskolan som lärare och forskare.

Hennes doktorsavhandling, som presenterats i år, bär titeln Skilda världar – En studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Syftet har varit att studera narkotikamissbrukares sociala nätverk och vilken betydelse dessa har i missbrukarnas liv. Få sådana studier har gjorts tidigare. Anette har intervjuat 29 personer som är eller har varit missbrukare (12 befann sig i ett aktivt missbruk) i åldrarna 20–56 år. Hon har också träffat anhöriga och behandlare till dem, vilket gör att sammanlagt 75 personer intervjuats.

Splittrade familjer

Missbrukarna har bl a fått använda sig av nätverkskartor där de fört in viktiga personer: familj, släkt, arbetskamrater, vänner och grannar samt experter. Enligt flera undersökningar består ”medelsvenssons” sociala nätverk av mellan 20 till 40 personer. Då inkluderas familj, vänner, släktingar och nära bekanta, t ex grannar och vissa arbetskamrater.

Endast ett fåtal av missbrukarna i Anette Skårners avhandling har ett någorlunda stort och allsidigt nätverk. Nätverken är för de flesta sammansatta av människor som funnits att tillgå ur en begränsad krets. Nästan alla saknar helt arbetskamrater, många saknar familj och några har nätverk bestående av endast ett fåtal personer. Färre än hälften av missbrukarna uppger att de har en ”bästa” eller nära vän. En annan gemensam nämnare är att missbrukarnas pappor ofta varit frånvarande.

– Bara här försvinner stora potentiella nätverk i form av farmor, farfar, övriga släktingar och vänner till familjen, konstaterar Anette.

Missbrukarnas familjenätverk kan i generationer präglas av splittring, död, konflikter och separationer, men samtidigt också av extremt starka sociala band. Många säger att de även innan de börjat missbruka känt sig ensamma och utsatta.

Graviditet – en vändpunkt

Kvinnorna har färre relationer till drogfria vänner och arbetskamrater. Kvinnorna lever med missbrukande män, både under tiden i missbruk och efteråt. Männen verkar ha en helt annan möjlighet att finna en drogfri partner både i samband med uppbrott ur missbruk och så länge de själva använder droger. Dessutom är kvinnornas berättelser mer skuld- och skamtyngda trots att de upplever att de ger mer stöd än de får tillbaka.

Graviditet kan vara en vändpunkt och anledning för kvinnorna att bryta med missbruket – barnen är centrala i deras liv. Även för männen är barnen viktiga men när de missbrukar försämras kontakten och kan till och med helt upphöra. Många män försöker dock återuppta kontakten med sina barn när de blivit drogfria.

Inga schablonlösningar

Anette Skårner anser att allt behandlingsarbete måste vara individuellt anpassat.

– Det finns inga schablonlösningar, men internationell forskning visar att familjeterapi ger mycket goda resultat även för vuxna missbrukare.

Avhandlingen visar att individen måste utveckla nya, eller återupprätta gamla, sociala band utanför missbrukarvärlden för att långsiktigt kunna behålla sin drogfrihet. Kontakten med professionella behandlare kan också i sig leda till att klienten förbättrar sin förmåga att skapa nya nätverk. I behandlingen kan man t ex diskutera hur man går till väga för att få nya vänner.

– Dessutom kan man bevilja bidrag till olika aktiviteter där man kan träffa andra människor.

Missbrukarna litar på de professionella behandlarna för de har, som en av de intervjuade uttrycker det; ”ingenting att vinna på att skada mig”. Men de professionella måste kunna visa förståelse och respekt, annars bär inte relationen och missbrukaren visar endast upp en fasad. Möts man av respekt blir man själv öppen och ärlig.

– Genom att sätta fokus på hela människan blir klienten mer än bara en missbrukare eller före detta missbrukare, säger Anette.

– Drogfrihet är en grundförutsättning för att kunna hantera och orientera sig i den konventionella världen, men denna blir oftast kortvarig om inte livet fylls med ny mening, identitet och gemenskap.

Göteborg valde rätt väg

Det är främst inom narkomanvården de flesta missbrukare känner sig respekterade som hela människor, inte stigmatiserade som narkomaner. Anette Skårner menar att dessa behandlares specifika kunskaper om narkomani också gör det lättare för dem att urskilja människan bakom missbruket.

Göteborg var den enda storstaden i Sverige som under 90-talets besparingsiver valde att behålla sin specialiserade narkomanvård. Det tunga missbruket har enligt den senaste rikstäckande undersökningen endast ökat marginellt här jämfört med Malmö och Stockholm. Anette Skårners avhandling är ytterligare en bekräftelse på att vi valde rätt väg.

Kunskapskällar´n, Göteborgs Stads informationscenter för alkohol- och narkotikafrågor

Har du problem med droger han du vända dig hit:

För ungdomar upp till 20 år
Ungdomsteamet Mini-Maria Nordost, tfn: 332 74 00
Ungdomsteamet Mini-Maria Centrum, tfn: 701 82 40

Kommunens narkomanvårdsgrupper
Narkomanvårdsgruppen Centrum, tfn: 85 19 80
Narkomanvårdsgruppen Hisingen, tfn: 64 15 41
Narkomanvårdsgruppen Norr, tfn: 332 89 50
Narkomanvårdsgruppen Väster, tfn: 366 06 15

För information:
Kunskapskällar´n, Göteborgs Stads informationscenter för alkohol- och narkotikafrågor, tfn: 61 28 00 eller 61 28 96



Prenumerera så du inte missar något nytt!