I den årliga, anonyma elevenkäten är det numera bara 4,4 procent av eleverna som säger sig ha blivit mobbade någon gång under året. Det är att jämföra med 9,1 procent i den första enkäten, för två år sedan.
Man kan jämföra med andra Göteborgsskolor som gör enkäten för första gången, då ligger Grevgårdsskolan ungefär 50 procent lägre.
Störst effekt bland de yngsta barnen
Störst har effekten blivit i de lägre åldrarna. Där har andelen mobbade minskat från 7,7 procent till 0,7. Medan högstadieeleverna fortfarande har ungefär samma resultat som för ett år sedan. Den siffran minskade å andra sidan ganska mycket första året. Andelen elever som är med och mobbar andra har också sjunkit från 4,5 till 2,6 procent.
– Det här är ett jättebra resultat, säger Ann Dierks, den av Grevegårdsskolans rektorer som ansvarar för projektet.
Hon har själv märkt en påtaglig skillnad på känslan i skolan.
– Det är en mjukare stämning i korridorerna. Det är färre incidenter med stök och oro. Färre tillfällen när föräldrar ringer och är oroliga. Samtalstonen är en annan. Det känns rätt påtagligt.
Alla vet vad de ska göra när det händer
Det goda resultatet tror hon beror på allt seriöst arbete bland alla vuxna i skolan, inklusive föräldrarna som också är inblandade.
– Det är inte bara någons jobb, det genomsyrar skolans arbete. Vi har en gemensam samsyn att detta är prioriterat, inte bara på pappret. Vi har inte bara avsatt tid för detta, vi har fyllt den med något bra också. Och eleverna har förstås också bidragit mycket, med sin ökade medvetenhet.
Hon delar upp programmets åtgärder i två delar. Det ena är att tydligt markera vid mobbning att det inte är accepterat. Att gå in med kraft direkt.
– Det går ganska mycket lättare när det finns en åtgärdstrappa och alla vet precis vad de ska göra. Det skapar en trygghet.
Den andra delen är det förebyggande arbetet; att påverka attityder, förhållningssätt, skapa en delaktighet.
– Det är det som ger den stora vinsten, inte minst för stämningen.
”Nollnivå går inte att uppnå”
– Jag tolkar det här som att skolan börjat förstå hur man ska använda det här programmet, säger Göran Englund, utbildningskonsulent på sociala resursförvaltningen.
– De första två tre terminerna är lärarna fortfarande under utbildning i metoden. Nu verkar det ha satt sig.
Han poängterar att enkätsiffrorna inte talar om den absoluta sanningen om mobbning. Den årliga enkäten är egentligen en del i åtgärdsprogrammet, som man gör för att se om man är på rätt väg, eller om man behöver sätta in andra åtgärder.
– Det ser väldigt bra ut för dem. Samtidigt finns det ju fortfarande mobbning. Men jag tror faktiskt inte att man kan komma ner till noll någon gång, eftersom det hela tiden uppstår nya fall. Men det viktiga är att man gör något åt dem så fort som möjligt.
Den långvariga mobbingen är viktigast
Det allra viktigaste, menar han, är att få ner långtidsmobbningen. I enkäten definieras den som mobbning som håller på i mer än ett år.
– Mobbning som håller i sig under lång tid kan ge konsekvenser ända upp i vuxenlivet, säger Göran Englund. Det finns en forskningsundersökning i Trondheim som visar att 50 procent av dem som söker terapi efter 30 års ålder hade utsatts för mobbning. Så samhällskostanden blir ganska stor …
Grevegårdsskolan har sedan i fjol sänkt sin långtidsmobbning från 3,3 procent till 1,1.
– Jag tycker det här visar att Olwéusprogrammet är en bra metod att arbeta med, att den bär, säger Ann Dierks.
För att inte tappa fart, nu när utbildningsperioden är slut och Olwéusverksamheten övergår i ”ordinarie drift”, kommer skolan att använda ett system för kontinuerlig kvalitetssäkring. Sköter de sig väl kan skolan bli Olwéuscertifierad.
– Det är nästa mål, säger Ann Dierks. I så fall blir vi först med det i Göteborg.
Fotnot:
Grevegårdsskolan var bland de första i Göteborg med att använda Olwéusmetoden. Sedan dess har ytterligare tio skolor anslutit sig och är nu inne på andra terminen av den inledande utbildningen. Ytterligare sju åtta skolor har anmält sitt intresse för att vara med nu till våren.
5597