<p class="wp-block-paragraph">Världshavsdagen uppmärksammas varje år den 8 juni för att påminna om havets betydelse för allt levande på jorden. Redan 7 juni kan du möta forskare, representanter från frivilligorganisationer och myndigheter på Sjöfartsmuseet Akvariet. </p><p class="wp-block-paragraph">I år är temat medborgarforskning och hur allmänheten kan bidra till ökad kunskap om havet genom egna observationer. Programmet består av korta föreläsningar med utrymme för frågor och diskussion efteråt.</p><p class="wp-block-paragraph">Arrangemanget är ett samarbete mellan Havsgruppen från Naturskyddsföreningen i Göteborg och Sjöfartsmuseet Akvariet tillsammans med organisationer och lärosäten som bedriver projekt med medborgarforskning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Världshavsdagen</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Datum: </strong>Söndag 7 juni</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tid: </strong>Klockan 10–13</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Plats: </strong>Sjöfartsmuseet Akvariet<br><br><strong>Praktisk information:</strong> Arrangemanget genomförs utanför Sjöfartsmuseet Akvariet och är gratis. Om det regnar kommer föreläsningarna att flytta inomhus på Sjöfartsmuseet och då kommer det att krävas entréavgift eller museikort.<br><br><strong>Länk: <a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/aktiviteter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet akvariet</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Söndag 7 juni uppmärksammas Världshavsdagen på Sjöfartsmuseet Akvariet. Där kan du möta forskare och få veta mer om hur du kan engagera dig för att skydda havet.

medium

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

<p class="wp-block-paragraph">Bakom initiativet till utställningen står den prisbelönta naturfilmaren Christina Karliczek Skoglund. Hon har i över 15 år filmat under ytan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har alltid fascinerats av livet under ytan, och särskilt av hajar. De är helt avgörande för havets ekosystem, men vi vet fortfarande för lite om dem. Med den här utställningen vill vi ge en unik inblick i deras värld och samtidigt slå hål på en del seglivade Hollywoodmyter om hajar. De allra flesta arter är till exempel inte aggressiva mot människor, säger hon.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="655" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148415" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000-768x503.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000-520x341.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajforskare-1000-730x478.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Christina Karliczek Skoglund på väg till sin dykplats i Atlanten på västkusten i Norge där hon hoppas få syn på pigghaj. Foto: M. Goodman/Black coral film/Doclights</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fem hajarter från Bohuslän till Arktis </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I utställningen får publiken följa med Christina Karliczek Skoglund på en resa under ytan, från Bohusläns kust till Grönlands djup. Genom spektakulära undervattensfilmer, bilder och ny forskning skildras några av de outforskade hajar som lever i kalla hav, varav flera på svenska Västkusten.</p><p class="wp-block-paragraph">Här porträtteras den uråldriga håkäringen, den utrotningshotade pigghajen, den självlysande blåkäxan, småfläckiga rödhajen och världens näst största fisk, brugden, en fredlig jätte som har siktats utanför västkusten.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Fem fakta om hajar</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Har funnits i omkring 400–450 miljoner år och uppkom långt före dinosaurierna, träden och till och med Saturnus ringar.</li><li>Spelar en avgörande roll i att bevara havens livsviktiga ekosystem. Faktum är att vi människor utgör ett betydligt större hot mot hajar än tvärtom.</li><li>Det finns över 500 kända hajarter i världen i dag, varav 30 arter rapporterats i svenska vatten under de senaste 150 åren.</li><li>Förknippas ofta med tropiska hav, men flera arter lever i kalla vatten – även längs Sveriges västkust.</li><li>Håkäringen är världens mest långlivade ryggradsdjur, den kan bli flera hundra år gammal och är könsmogen först omkring 100 år.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://sjofartsmuseetakvariet.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet Akvariet</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utmanande miljö och yrke</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Utställningen riktar också kameran mot Christina Karliczek Skoglund, som delar med sig av erfarenheter från en krävande och tekniskt avancerad bransch.</p><p class="wp-block-paragraph">– Här får publiken inte bara en unik inblick i hajarnas värld, utan också följa med bakom kulisserna i en av naturfilmens mest utmanande miljöer och yrken. Det är en inspirerande och personlig berättelse om mod, envishet och passion – i en bransch där kvinnor länge varit i minoritet, säger Pernilla Elmtén, utställningsproducent på Sjöfartsmuseet Akvariet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill skapa engagemang för havet</strong><strong> </strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Globalt finns över 500 dokumenterade hajarter, varav ett femtontal har rapporterats i svenska vatten. Trots det är många arter fortfarande outforskade och hotas i dag av överfiske och klimatförändringar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sjöfartsmuseet Akvariets uppdrag är att skapa engagemang för havet genom både marinbiologiska och kulturhistoriska perspektiv. Med&nbsp;Sharks, Camera, Action!&nbsp;vill vi ge publiken nya kunskaper om hajar och deras livsviktiga betydelse för havens biologiska mångfald, säger Carina Sjöholm, museichef på Sjöfartsmuseet Akvariet.</p><p class="wp-block-paragraph">Utställningen visas 25 april 2026–29 augusti 2027.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="557" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148416" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hajagg-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bilden visar en äggkapsel med levande embryo av småfläckig rödhaj. De lägger sina ägg så långt norrut som i Skandinaviens kalla vatten. Foto: Christina Karliczek Skoglund/Black coral film/Doclights</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Möt Västkustens okända hajar i ny utställning på Sjöfartsmuseet

<p class="wp-block-paragraph">Det var forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Slottsskogens djurpark, som bjöd in allmänheten till en utbildning i våras, för att bli sälobservatörer. Intresset blev stort – hela 175 personer från Ystad i söder till Västerbotten i norr deltog och ingår nu i nätverket av sälobservatörer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="505" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-144705" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii-768x388.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii-250x126.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii-520x263.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-ii-730x369.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Daire Carroll</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det här nätverket kan fungera som ett tidigt varningssystem för sjukdomsutbrott eller andra förändringar i havsmiljön. Det är också ett sätt att sprida kunskap om sälars roll i ekosystemet, säger Jessica Carroll, som forskar om sälars hälsa och beteende på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre sälarter med olika utmaningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sverige har tre sälarter – knubbsäl, gråsäl och vikare – och de påverkas olika av miljöförändringar. På västkusten minskar knubbsälen, troligen på grund av industriellt överfiske. Gråsälen i Östersjön ökar, men det finns tecken på att den blir allt magrare. Vikaren är beroende av havsis och bedöms vara särskilt utsatt i takt med klimatförändringarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Men det finns också hopp. Alla tre arter har återhämtat sig från att ha varit nära utrotning för femtio år sedan. Det är en riktig bevarandesuccé, säger Jessica Carroll.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="470" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i.jpg" alt="" class="wp-image-144706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i-300x141.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i-768x361.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i-250x118.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i-520x244.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-1000-i-730x343.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Daire Carroll</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ovanlig observation</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hittills i år har inga allvarliga sjukdomsutbrott rapporterats, men en ovanlig händelse stack ut. Under fältarbete observerade forskarna en sälhona som i över en vecka bar runt på sin döda unge och försökte interagera med andra kutar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ett beteende som inte dokumenterats tidigare i den här omfattningen, berättar Jessica Carroll.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler kan bli observatörer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Projektet fortsätter i höst med en ny workshop för fler som vill bli observatörer. Den som är intresserad kan redan nu anmäla sig via <a href="https://www.salfieid.com/sealobserver" target="_blank" rel="noreferrer noopener">projektets webbplats</a>. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Sälar och observatörer</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ny workshop för sälobservatörer planeras till hösten – intresseanmälan via: <a href="https://www.salfieid.com/sealobserver">www.salfieid.com/sealobserver</a></li><li>175 sälobservatörer har utbildats våren 2025.</li><li>Det finns tre sälarter i Sverige: knubbsäl, gråsäl och vikare.</li><li>Sälfie-ID: Allmänheten skickar in bilder på sälar, ingen utbildning krävs. Hittills har över 1 000 bilder skickats in.</li><li>Arrangörer: Göteborgs universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturhistoriska riksmuseet och Slottsskogens djurpark.</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">Forskarna driver också medborgarprojektet Sälfie-ID, där allmänheten kan skicka in bilder på sälar de ser längs kusten.</p><p class="wp-block-paragraph">– I år har vi fått in över tusen bilder. De används i ett forskningsprojekt där vi försöker identifiera enskilda sälar och förstå hur de rör sig längs kusten, säger Jessica Carroll.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="417" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv.jpg" alt="" class="wp-image-144707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv-300x125.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv-768x320.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv-250x104.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv-520x217.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/08/salar-iv-730x304.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Daire Carroll</figcaption></figure>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Möt havsforskare på Sjöfartsmuseet

Världshavsdagen

Relaterade artiklar