2023-12-18 | 5 min läsning
När kanalmurarna rustas upp frigörs ytor till hamnstråk
Snart startar renoveringen av kanalmurarna längs Stora Hamnkanalen och Fattighusån. Ett enormt projekt som ger göteborgare och besökare tillgång till stadens historiska pulsåder.

Det var här som Göteborgs stadsutveckling en gång började. När staden grundades för 400 år sedan ansvarade holländare för det första stora projektet – att gräva kanaler och utforma en rätvinklig stadsplan runt om.

Kring vattenvägen var det ett ständigt myller av människor, aktiviteter, hästar och kärror. Kanalmurarna byggdes för att klara belastningen i den nya stadens handelscentrum.

I mitten av 1800-talet var murarna i Stora Hamnkanalen uttjänta och staden bestämde sig för att förstärka konstruktionen av korslagt virke – den så kallade rustbädden – genom att bygga en ny utanför den gamla. Den kläddes sedan med block av sandsten.

Kanalmurarna vid Drottningtorget kring 1900. Till höger börjar Stampgatan. Bild: Göteborgs stadsmuseum.

150 år senare ­– efter decennier av tung trafik ­– var underhållsbehovet akut. 2014–2015 förstärktes norra sträckan mellan Kämpebron och Fontänbron.

Instabilitet och rasrisk

Nu är det dags att ta sig an murarna längs hela kanalsträckan – från Packhusplatsen till Gårda. Skicket är så dåligt att renoveringen inte längre kan skjutas upp. På flera ställen har de yttersta pålarna i rustbädden börjat ruttna.

– Tre gånger om året görs mätningar för att upptäcka rörelser som kräver omedelbara åtgärder. Kanalmurarna vid Södra Hamngatan, Brunnsparken och Drottningtorget är i sämst skick, säger Kent Ekman på Stora projekt vid exploateringsförvaltningen.

Stora Hamnkanalen och Packhusplatsen som de såg ut 1946. Den här sträckan ingår i första etappen när kanalmursprojektet drar i gång 2026.

Det är ett omfattande projekt som väntar göteborgarnas äldsta stadsmiljö. Renoveringen sker i etapper och förväntas pågå i 20 år.

– Men först ska hela kanalsystemet mätas och 3D-scannas för att vi ska få ett bra underlag till projekteringen. Produktionen av de två första delsträckorna planeras börja 2026, säger Kent Ekman.

Spårvägen får flytta på sig

I dagsläget åker flera buss- och spårvagnslinjer utmed berörda kanalmurssträckor, och en av de största utmaningarna för projektet är att få åtkomst till sträckorna. En av förutsättningarna är att arbetet synkas med tillfälliga och permanenta trafiklösningar.

Både Drottningtorget och Brunnsparken är hårt trafikerade knutpunkter för kollektivtrafiken och behöver avlastas. En av trafiklösningarna är spårväg från Åkareplatsen genom allén till Västlänkens kommande station i Haga.

Vad händer nu?

Just nu pågår planeringen av fältarbeten för första etappen vid Norra Hamngatan och Packhusplatsen. Där ska inom kort göras provtagningar som rör geoteknik, markmiljö och hydrogeologi. Projektets genomförandestudie planeras tas upp för beslut i stadsmiljönämnden innan sommaren 2024. Efter det kan projektet gå vidare med fortsatt detaljprojektering och produktion.

Så här går arbetet till

Spont slås ned en bit ut i vattnet utanför den gamla kanalmuren. Området länspumpas och tätas så att arbetet kan utföras i så torra förhållanden som möjligt.
1800-talets rustbädd består av långa träpålar i ett tätt mönster. Den nya murkonstruktionen får stöd av nya stålpålar som går ända ned till berggrunden och gjuts in i en betongplatta. Betongplattan är den nya rustbädden och ovanpå formas en ny stödmur som kläs med granitsten.

Synkade trafiklösningar

Att flera stora trafiklösningar flyter på som planerat är viktigt för att kanalmursprojektet ska kunna hålla sin tidsplan. Några närliggande projekt som kräver samordning med renoveringen av kanalmurarna:

  • Gång- och cykelbron som ska gå från Packhuskajen till Hammars Kaj på Hisingen.
    • Allélänken: Spårvagnsspår mellan Åkareplatsen genom allén till Västlänkens station Haga.
    • Västlänken: Deletapp Kvarnberget med en betongtunnel under Stora Hamnkanalen vid Residensbron.
    • Operalänken: Spårväg förbi Operan.
    • Bangårdsförbindelsen: Bro över centralstationens bangård.

I anslutning till första etappen ­– kanalmurarna längs Norra Hamngatan mellan Residensbron och Kämpebron – planeras en gång- och cykelbro. Den är tänkt att gå mellan Packhuskajen till Hugo Hammars Kaj på Hisingen och byggs kring 2030.

Brunnsparken en utmaning

Förutom kollektivtrafiken är det folkmassorna som gör Brunnsparken till en av de besvärligaste etapperna i kanalmursprojektet. Mellan 40 000 och 60 000 människor passerar dagligen stråket till och från Nordstan.

– Planen är att renovera murarna norr om Brunnsparken i två etapper för att kunna hantera och leda om flödet av fotgängare, säger Kent Ekman.

Samtidigt som kanalmurarna rustas upp planeras omvandlingen av stadsrummen längs Stora Hamnkanalen. När spårvagnar och bussar får nya förbindelser öppnas en möjlighet att förädla det historiska finrummet.

Vedskuta vid Stora hamnkanalen på 1890-talet. Till vänster Södra Hamngatan mot Lilla Torget. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Solig veranda och cykelvänligt stråk

I stadsmiljöplanen från 2022 beskrivs norra delen av Stora Hamnkanalen som ”vår soliga veranda”. Tanken är att utnyttja det goda mikroklimatet och bygga en kanalpromenad med generös vistelseyta och plats för uteserveringar.

På sträckan vid Fattighusån är det originalmurar från 1600-talet och över hundra alléträd från 1700-talet. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Med cykelstråk längs kanalen blir det – tillsammans med den nya gång- och cykelbron – lättare att ta sig genom staden i öst-västlig riktning. Det finns också planer på att ta bort spårvagnstrafiken från Stampgatan.

– Istället blir det gång- och cykelstråk, eller gångfartsgata, enligt visionen i stadsmiljöplanen. Det innebär också att det blir lättare för oss att renovera kanalmuren vid Fattighusån – just på den sträckan är det originalmurar från 1600-talet och över hundra alléträd från 1700-talet, säger Kent Ekman.

Skyfallslösningar och skyddsportar

Förutom att frigöra ytor till fotgängare och cyklister kommer kanalmursprojektet också vara en del av arbetet med att rusta staden för framtida klimatförändringar. Bland annat anpassas intilliggande gator för att vatten från skyfall ska kunna rinna fritt ner i kanalen.

Vid Packhusplatsen, strax innan kanalens mynning, planeras det att byggas skyddsportar.

­– Vid kraftigare skyfall sommartid kommer portarna stå öppna. När vattennivån i älven stiger och det blåser hårt stängs portarna för att skydda innerstaden från översvämning.

Stora Hamnkanalen användes som avstjälpningsplats för snöröjningen 1940. Bild: Göteborgs stadsmuseum.



Prenumerera så du inte missar något nytt!