När vattnet blev rent blev livet längre och friskare

Tillgången till säkert vatten och fungerande avlopp är en av de enskilt viktigaste orsakerna till den stora hälsoförbättringen och ökade jämlikheten i Göteborg. Rent vatten har revolutionerat samhällsutvecklingen och bidragit till bättre förutsättningar kvinnor.

Smutsigt vatten dödar

På 1800-talet var rent vatten långt ifrån självklart. Göteborg luktade illa. Spillning från hästar blandades med mänsklig avföring och avloppsvatten rann i öppna rännor mot stadens kanaler. Särskilt varma sommardagar stank det från rännstenen. Den hygieniska situationen fick förödande konsekvenser.

Koleraepidemin 1834 var den dödligaste i Göteborgs historia. Omkring 2 600 personer avled i sjukdomen av Göteborgs då cirka 45 000 invånare. Kolera sprids via förorenat vatten, och bristen på ett fungerande avloppssystem var en starkt bidragande orsak. Koleraepidemin blev en avgörande drivkraft bakom stadens satsningar på vattenförsörjning och avloppssystem.

Ingenjörskonst som räddade liv

Kallebäcks källa var i slutet av 1700-talet en av Göteborgs första dricksvattenkällor, men från och med 1860-talet blev Delsjöarna en viktig vattenkälla med större kapacitet än Kallebäck. Under 1800-talet började stadsingenjörer därför planera för ett ledningsnät av järn som skulle försörja staden med dricksvatten.

År 1866 tog vattenbyggnadsingenjören Josef Gabriel Richert fram Göteborgs första avloppsplan. Avloppsplanen innebar att avloppsvatten började ledas bort via ledningar under mark i stället för i öppna rännor. Josefs son, Johan Gustav Richert, vidareutvecklade planen och byggde bland annat stora pumpstationer för att föra bort avloppsvattnet från stadens centrala delar.

Det var ingen perfekt lösning – mycket vatten släpptes fortfarande orenat ut i älven – men det var ett avgörande steg mot ett friskare Göteborg.

Ökande vattenbehov

När befolkningen växte mot slutet av 1800-talet insåg man att inte heller Delsjöarnas kapacitet för dricksvatten skulle räcka. 1888 togs ett förslag om att bygga ett vattenverk vid Alelyckan, nära Göta älv. Förslaget godkändes 1891 och anläggningen byggdes klart 1894. Ytterligare ett stort steg för att försörja befolkningen med rent dricksvatten.

Ett samhälle utan toaletter

Det är inte bara rent vatten som är viktigt för att ett samhälle ska blomstra. Lika viktigt är det att avloppsvattnet tas om hand. Statistiska centralbyrån SCB:s, bostadsräkning 1912–1914 visar att en majoritet av Sveriges bostäder saknade egen toalett. I städerna delade många familjer, ofta med många barn, på ett torrdass på gården. På landsbygden var förhållandena ofta ännu enklare.

Utvecklingen gick långsamt. Så sent som 1960 hade bara omkring 70 procent av Sveriges bostäder en egen vattentoalett. På landsbygden var siffran drygt 37 procent. I Stor-Göteborg hade 1965 knappt 80 procent av befolkningen egen vattentoalett i bostaden och cirka 67 procent tillgång till eget bad- eller duschrum.

I dag har i princip alla hushåll i Sverige tillgång till minst en egen toalett, samtidigt som familjerna är betydligt mindre än för 100 år sedan. Det är en utveckling som haft enorm betydelse för både hälsa och jämlikhet. Tillgång till rent vatten bidrar till att människor i Sverige lever längre, friskare och mer jämlika liv.

Många saknar tillgång till toaletter

Globalt ser det dock helt annorlunda ut. Cirka 1,5 miljarder människor saknar fortfarande tillgång till en ordentlig toalett. Av dem tvingas över 400 miljoner uträtta sina behov utomhus, i diken, på fält eller vid järnvägsspår. När avföring inte tas om hand riskerar den att förorena mat och dricksvatten och orsaka allvarliga sjukdomar. Kolera förekommer fortfarande i många länder och orsakar enligt WHO mellan 21 000 och 143 000 dödsfall varje år.

När vattnet flödar växer jämlikheten

Göteborgs och Sveriges historia visar att investeringar i vatten och avlopp är investeringar i liv, hälsa och jämlikhet. Det är ingen överdrift att säga att rent vatten har byggt det moderna samhället.

På Världsvattendagen påminns vi om att det vi i dag tar för givet – en kran med rent vatten och en toalett som fungerar – fortfarande är en bristvara globalt. När vatten får flöda, kan också jämlikhet växa runt om i världen.