Narkotikabruket skiljer sig åt mellan olika delar av Göteborg

Stockholm, Gävle och Malmö är städer i Sverige som regelbundet analyserar sitt avloppsvatten för att se hur mycket narkotika som finns i vattnet. Nu har en sådan mätning också genomförts i Göteborg.

– Syftet är att få en bredare kunskap om hur bruket ser ut. Det är ett komplement till övriga informationskällor som till exempel sjukvård och polisens statistik. Genom att få en så komplett bild som möjligt kan vi bli bättre på att sätta in adekvata åtgärder, säger Catharina Lindstedt, samordnare på Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet på stadsledningskontoret.

Tre utvalda pumpstationer

 Göteborgs Stad och Polisområde Storgöteborg har under många år samverkat i trygghetsfrämjande och brottsförebyggande frågor. Analyser av förekomst av narkotika i avloppsvatten är en del i det.

– Vi har ett nära och gott samarbete med polismyndigheten och detta är ytterligare ett sätt att få kunskap om narkotikabruket, säger Tina Eide, direktör Utveckling av stadens verksamheter på stadsledningskontoret.

Catharina Lindstedt och Daniel Neck, Polisen Storgöteborg, har lett arbetet kring mätningarna, som genomfördes en vecka i mitten av juni och som nu analyserats av Rise.

Tre specifika pumpstationer

 För att få en bättre bild över narkotikabruket nöjde sig inte Göteborgs Stad och Polisen Storgöteborg med att analysera vattnet som forsar in till Ryaverket från 800 000 invånare i Göteborg och närliggande kommuner. Mätningar utfördes också vid tre specifika pumpstationer i Göteborg: en i Bergsjön, en i Hovås och en i Norumsgärde på Hisingen.

– Vi ville mäta ett socioekonomiskt svagt område, ett starkt och ett mellan. Det var många parametrar att ta hänsyn till när vi valde – till exempel att området var tillräckligt stort för att enskilda individer inte skulle kunna påverka resultatet för mycket, säger Catharina Lindstedt.

Urvalet fick anpassas utifrån de provstationer som är kopplade till ledningarna för avloppsvattnet i Göteborgs Stad.

– Det innebär att det funnits begränsningar för vilka områden vi har kunnat välja.

Ökning under helgen i Hovås

De substanser som analyserats är kokain, amfetamin, metamfetamin, cannabis, tramadol och MDMA. Resultatet av mätningarna visar att narkotikabruket skiljer sig åt mellan de olika områdena.

Avloppsvattnet vid pumpstationen i Hovås – som kategoriserats som ett socioekonomiskt starkt område – visade att narkotikabruket var som störst under helgen. I ”mellanområdet” på Hisingen var flödet mer jämnt.

Även vilka preparat som används skiljer sig åt. De uppmätta nivåerna av kokain var till exempel högre i Hovås än siffran för Ryaverket, alltså Storgöteborg som helhet. Nivåerna av tramadol i Bergsjön och Norumsgärde på Hisingen låg över Ryaverkets värde, medan nivåerna i Hovås var låga.

– Det bekräftar den bild vi hade, att vissa preparat används flitigare i vissa områden, säger Daniel Neck.

Vill upprepa mätningarna

 Från Polisens sida ser man gärna att mätningarna kan fortsätta genomföras regelbundet. Upprepade mätningar krävs för att kunna dra större växlar av resultatet.

– Saker som till exempel väder påverkar mycket. Om det är soligt med mycket uteliv får man nog andra mått än om det är en vecka med regn och blåst. Det finns en partyrelaterad användning, säger Erik Nord, chef i polisområde Storgöteborg.

Även att vi fortfarande befann oss i en pandemi med restriktioner har säkert påverkat resultatet, tror Daniel Neck. Den första mätningen i Göteborg pekar dock mot att narkotikabruket är lägre än i Stockholm och Malmö.

– Medelvärdet för kokain var 5 doser per 1 000 personer i Göteborg och 5,7 i Stockholm vid senaste mätningen där 2019. När det gäller cannabis hade Stockholm 301 doser per 1 000 invånare, medan siffran i Göteborg var 75,3. Redan nu kan man enligt min uppfattning se att det är mycket som används och att det finns mycket pengar att slåss om, säger Erik Nord.

Han konstaterar att det är viktigt att hålla koll på narkotikabruket eftersom det har så starka kopplingar till de kriminella nätverken.