Naturvårdsbränning på Stora Lövö

Naturvårdsbränning efterliknar en naturlig brand och är en välbeprövad metod som används för att skapa förutsättningar för en större biologisk mångfald. Stadsmiljöförvaltningen gör med jämna mellanrum naturvårdsbränningar på olika platser. En naturvårdsbränning sker alltid under kontrollerade former och både väder och vind behöver vara optimala för att en bränning ska genomföras.

Effektiv naturvårdsinsats

I våras genomfördes en naturvårdsbränning på Stora Amundön och under måndagen var det dags att bränna av ljung och enbuskar på Stora Lövö, en obebodd ö i Billdals skärgård.

På Stora Lövö har stora delar av bergsmiljön varit övervuxen med enbuskar. Genom att bränna delar av naturen skapas ett öppet landskap.

– Naturvårdsbränningar är en av de mest effektiva naturvårdsinsatser man kan göra. Många av öarna i Billdals skärgård har historiskt sett varit betade, men har sedan växt igen. På Stora Lövö växer till exempel otroligt mycket en, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.

Öppna landskap ger större variation

Genom att bränna delar av naturen på Stora Lövö, förnyas hedmarken och det skapas bättre förutsättningar för växter som kattfot, slåttergubbe och svedjenäsa. Även dagfjärilar och andra insekter som trivs i öppna landskap gynnas.

Under våren genomfördes naturvårdsbränningar på Stora Amundön.

– Under våren planerar vi att göra liknande bränningar på andra öar, säger John Ringström.

Betesdjur ska hålla marken öppen

Naturvårdsbränningar utförs av utbildad personal och övervakas noggrant. Arbetet på Stora Lövö avslutades på måndagen, men efterbevakning och eftersläckning kan pågå i flera dagar.

För att bibehålla naturvärdena som skapas genom bränningen kommer öarna i Billdals skärgård framöver att betas av får. Betesdjur håller marken öppen och hindrar området från att växa igen med träd och buskar.

Naturvårdsbränningar är ett sätt att förnya de ljunghedar som växer på många av öarna i Billdals skärgård. Foto: Felix Mooneeram/Unsplash