Den här artikeln publicerades 2005-06-15 och kan ha hunnit bli inaktuell.
De senaste två åren har det byggts i genomsnitt 2 000 nya bostäder per år i Göteborg. Så mycket har inte byggts sedan början av 1980-talet.
– Ett tillskott på ett par tusen nya lägenheter om året stämmer väl med befolkningsutvecklingen, säger Peter Junker, chef för Fastighetskontorets bostadsavdelning.
Att det byggdes mycket få nya bostäder, framför allt flerfamiljshus, under 1990-talet har flera orsaker. Avregleringen av de statliga stöden, fastighetskrisen och de höga räntorna är några av dem. Dessutom stod hundratals lägenheter tomma i ytterområdena.
I dag finns det knappt en ledig hyreslägenhet i Göteborg. Priserna på bostadsrätter ligger på över 15 000 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. För att kunna köpa en villa krävs ofta stora lån. Men eftersom räntorna är låga saknas sällan köpare.
Trycket på bostadsmarknaden är alltså hårt och många vill ha en lägenhet. Exakt hur många är det ingen som vet, men efterfrågan är större än tillgången, säger Stephan Cedergren, som arbetar på stadskansliet med boende- och stadsbyggnadsfrågor.
– Det finns ett mål i kommunens budget om att 8 000 nya bostäder ska byggas från 2003 till och med 2006, det vill säga den pågående mandatperioden. Prognosen pekar på att nettotillskottet av bostäder kommer att bli 8 300, säger han.
Förtätning har fördelar
Nettotillskott betyder att det inte bara handlar om nybyggda hus. Det byggs också lägenheter på tidigare oinredda vindar, i före detta kontors- och industrilokaler och över parkeringsgarage.
– En strategi är förtätning, att bygga där det redan finns gator, service, skolor, kollektivtrafik och så vidare. Det är bäst både kommunalekonomiskt och miljömässigt, säger Stephan.
Han får medhåll av Peter Junker på Fastighetskontoret som ansvarar för hur kommunens mark används.
– Göteborgs Stad äger mycket mark, både centralt och längre ut. Det är en bra förutsättning för att kunna styra byggandet, säger Peter.
En målsättning är att det i ett bostadsområde ska finnas både hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Ett fåtal byggherrar, i stort sett bara de kommunägda bostadsföretagen, vill bygga hyresrätter eftersom det är svårt att få ekonomi i dem.
– Men genom att i nya områden bygga med olika upplåtelseformer kan hyresrätten få bättre villkor, säger Peter.
Två sådana områden är till exempel Amhult i Torslanda och Norra Älvstranden. I planerna för kvarteret Venus i norra Gårda ingår det också både bostadsrätter och hyresrätter. I nordost kompletteras bebyggelsen med småhus och bostadsrätter.
Stort intresse från byggbolagen
Peter Junker tror att byggandet kommer att hålla i sig. Intresset för att få byggrätter är stort från byggbolagen.
– Efter avregleringen sker själva byggandet på marknadens villkor. Det vi ska göra är bland annat att styra utvecklingen så att det finns olika slags bostäder i alla stadsdelar.
Elisabeth Gustafsson