<p class="wp-block-paragraph">Frigolit är ett material som går att återvinna, men som oftast går till förbränning. En anledning är att materialet tar stor plats i förhållande till sin vikt.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu har Renova Miljö investerat i en ny frigolitpress. Pressen river materialet och komprimerar det under högt tryck till balar på cirka 40 kilo.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att pressa materialet kan vi effektivisera transporterna och samtidigt återvinna frigolit på ett hållbart sätt, säger Nanna Bergendahl, produktionschef på Renova Miljö.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Blir råvara i nya produkter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den pressade frigoliten kan materialåtervinnas och användas som råvara i nya produkter. Eftersom materialet kan återvinnas flera gånger minskar behovet av nya resurser.</p><p class="wp-block-paragraph">För Renova Miljös kunder innebär satsningen att det blir möjligt att sortera ut frigolit. Materialet sorteras nu ut från ”Avfall till sortering”, och det finns även möjlighet att lämna ren, källsorterad frigolit direkt till Renova för materialåtervinning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Frigolitpressen</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Pressen river och komprimerar frigolit till balar</li><li>Varje bal väger cirka 40 kilo</li><li>Den minskade volymen gör transporterna mer effektiva</li><li>Frigoliten skickas vidare till materialåtervinning</li><li>Materialet kan bli råvara i nya produkter</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.renova.se/produkter-och-tjanster/avfallshantering/sorteringsguide/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Renovas sorteringsguide</a></strong></p></div>

Med en ny frigolitpress kan Renova Miljö nu materialåtervinna mer frigolit. Satsningen minskar transporterna och gör det möjligt för kunder att sortera ut materialet.

Långa smala balar av vit frigolit ligger staplade på lastpallar

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

<p>I Sverige läggs årligen tusentals ton av ett svårhanterligt avfall från stål- och verkstadsindustrin på deponi – så kallad slipmull. Detta avfall består mest av järn, men innehåller också oljor och andra metaller, vilket gör det svårt att återvinna.</p>
<p>– Det finkorniga materialet rostar lätt och kan självantända och är dessutom svårt att smälta ner till nytt stål, vilket gör att det läggs på deponier eller förbränns i stora mängder. Det är både dyrt och dåligt för miljön, säger Thomas Ottink, kemist och forskare vid avdelningen för Industriell materialåtervinning på Chalmers.</p>
<h2>Ny metod för att återvinna slipmull</h2>
<p>Thomas Ottink har utvecklat en ny metod för att återvinna slipmull. Med hjälp av saltsyra omvandlas slipmullen till järnklorid, som kan användas vid vattenrening. Processen sker i rumstemperatur och skapar även vätgas som biprodukt. Detta ger både miljövinster och ekonomiska fördelar för industrin.</p>
<p>Industrin kan med denna metod minska sina kostnader för avfallshantering och samtidigt producera produkter för försäljning, som vattenrenare och vätgas.</p>
<p>– Min förhoppning är att vi inom några år kan skala upp processen och göra det här till en naturlig del av stål- och verkstadsindustrin. Jag är väldigt glad och tacksam över Renovas miljöstipendium som hjälper mig ta nästa steg mot det målet, säger Thomas Ottink.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Renovas miljöstipendium</h4>
<p>Det kommunala bolaget Renova delar årligen ut 100 000 kronor till miljöforskning vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden.</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.renova.se/hallbarhet/renovas-miljostipendium/" target="_blank" rel="noopener">Renova</a><br />
</p></div></div></p>


Renova belönar metod för återvinning av industriavfall

<p class="wp-block-paragraph">Under 2024 hamnade 58 procent av göteborgarnas matavfall i den bruna papperspåsen. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2023.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sedan 1 januari 2024 är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Det kan vara en orsak till att insamlingen har ökat. Men vi har fortfarande en bit kvar till vårt mål som är att samla in 43 000 ton matavfall per år. Vi har också göteborgare som bor i villor som inte kan samla in sitt matavfall och därför inte omfattas av kravet, säger Bo von Bahr, processledare på Kretslopp och vatten med ansvar för insamling av matavfall.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att sortera rätt gör nytta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En orsak till att mer matavfall nu samlas in är att fler göteborgare nu kan sortera sitt matavfall. Det arbete som Kretslopp och vatten tillsammans med fastighetsägare gjorde under 2024 innebär att 99 procent av boende i flerbostadshus nu kan sortera ut sitt matavfall. Det gör att 85 procent av alla göteborgare i dag kan sortera ut sitt matavfall.</p><p class="wp-block-paragraph">– I takt med att hemsorteringen införs hos villahushåll i Göteborg under de kommande åren kommer också alla som bor i villor att kunna sortera ut sitt matavfall, säger Bo von Bahr.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="378" height="421" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Bo-von-Bahr-378-Foto-Johan-Flanke.jpg" alt="" class="wp-image-142855" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Bo-von-Bahr-378-Foto-Johan-Flanke.jpg 378w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Bo-von-Bahr-378-Foto-Johan-Flanke-269x300.jpg 269w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Bo-von-Bahr-378-Foto-Johan-Flanke-250x278.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 378px) 100vw, 378px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bo von Bahr, procesledare Kretslopp och vatten. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Att sortera ut sitt matavfall är ett enkelt sätt att minska klimatpåverkan och ta vara på resurserna.&#8221;</strong></em></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">Bo von Bahr</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">När matavfall sorteras ut på rätt sätt omvandlas det till biogas och biogödsel. Biogasen används som fossilfritt drivmedel för bland annat bussar och sopbilar, medan biogödseln återförs till jordbruket och bidrar till kretsloppet av livsnödvändiga näringsämnen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mycket slängs fortfarande fel</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trots ökningen av insamlat matavfall slängs fortfarande mycket matavfall i soppåsen. I Göteborg består knappt 30 procent av det som hamnar i soppåsen av matavfall. Ytterligare 30 procent av det som slängs i soppåsen är förpackningar som ska samlas in separat och återvinnas.</p><p class="wp-block-paragraph">– En annan intressant siffra är att många burkar och flaskor som går att panta slängs i soppåsen. Göteborgarna slänger bort cirka fyra miljoner kronor i pant varje år, säger Bo von Bahr.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Påsken närmar sig</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Inför påsken uppmanar Kretslopp och vatten göteborgare att tänka lite extra på sorteringen. Om maten inte kan tas tillvara, till exempel som matlåda eller lunch till morgondagen, är det viktigt att det sorteras rätt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Det här ska du slänga i den bruna matavfallspåsen:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Matrester, råa och tillagade</li><li>Frukt- och grönsaksrester</li><li>Ägg och bröd</li><li>Fisk- och skaldjursrester</li><li>Ben från kött och fisk</li><li>Kaffesump, kaffefilter, teblad och tepåsar</li><li>Hushållspapper och pappersservetter</li><li>Hushållspappret du använt för att torka ur fett ur stekpannan</li><li>Läs mer på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/sortera-avfall-i-hushallet/matavfall/sortera-ut-matavfall">goteborg.se/matavfall</a></li></ul></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px.jpg" alt="" class="wp-image-142856" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Matavfall-Foto-johan-Flanke-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Insamlat matavfall på förbehandlingsanläggningen på Marieholm. Foto: Johan Flanke</figcaption></figure>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Ny metod ska öka återvinningen av frigolit

Blir råvara i nya produkter

Frigolitpressen

Relaterade artiklar