Ny modell kartlägger ungas väg till etablering
Traditionellt har kommuner ofta valt att utgå från sin egen organisation för att utvärdera insatser på områden som till exempel skola och socialtjänst. Det perspektivet kan lätt bli både grovt och generellt och sakna möjligheter att ge en nyanserad bild.
Med individen som utgångspunkt
2007 inledde Göteborg tillsammans med Piteå, Norrtälje och Vallentuna ett samarbete för att byta fokus och istället, med individen som utgångspunkt, beskriva unga människors väg från uppväxt till etablering.
Efter ett intensivt arbete under 2009 presenterar man i dagarna resultatet av pilotstudien.
– Vi hoppas att SKL, Sveriges kommuner och landsting, ska se att det här är en spännande utmaning och vilja hjälpa oss att sprida resultaten och informationen, säger Lill Backlund som är planeringsledare på stadskansliet i Göteborg.
Hittar unga som klarar sig bra trots dåliga odds
Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån, SCB, har kommunerna byggt upp en databas fylld med information om målgruppen: unga människor mellan 16 och 26 år. Därefter har kommunerna utrustade med nya och vässade analysverktyg närmat sig materialet.
– Vi har lärt oss att väga ihop olika variabler för att identifiera vilka ungdomar det är som är vinnare och förlorare. Att ungdomar som har problem hemma får svårare i skolan är ju inget nytt, men lär vi oss också vilka unga som – trots dåliga odds – klarar sig bra. Då kan vi kanske också förstärka det som är positivt, säger Lill Backlund och fortsätter:
– Vi behöver helt enkelt bli bättre på att avläsa hur det fungerar för dem som det faktiskt handlar om.
Vill se fler intresserade kommuner
I materialet som nu presenteras är det i första hand den nya arbetsmodellen som lyfts fram.
Men under arbetets gång har en del intressanta förhållanden också blivit tydliga:
• Göteborgs gymnasieskolor har stora problem med att lotsa sina elever fram till en examen. Där lyckas till exempel Piteå mycket bättre.
• Den som senare kompletterar en ofullständig gymnasieutbildning ökar väsentligt sina möjligheter att få ett jobb.
• Ur gruppen ungdomar med minst gynnsamma uppväxtvillkor klarar sig de med utländsk bakgrund ofta bättre än kamraterna med svensk bakgrund.
På sikt hoppas Lill Backlund och hennes kollegor att fler kommuner ska vara intresserade av att ta till sig arbetsmodellen.
Flera intressanta spår att utveckla
– För oss hade förstås varit särskilt intressant att få med övriga storstäder, säger hon men ser också andra intressanta spår att utveckla:
– Vad händer till exempel med de unga när sjukförsäkring och arbetsmarknadsersättningar justeras? Vilka grupper är det som drabbas?
Sedan rapporten redovisats för SKL och respektive kommunledning är det nu upp till varje kommun att avgöra om, och hur, man vill gå vidare med de nya erfarenheterna.