2024-12-12 | 3 min läsning

Ny rapport från Göteborgs Stads klimatråd

Göteborgs klimatråd, 2024. På bilden från vänster: Fredrik Hedenus (ordförande), Sara Brorström (vice ordförande och redaktör), Petra Svensson, Niklas Harring, Maria Schnurr och Holger Wallbaum. Foto: Helena Granstedt Löfman
2024-12-12 | 3 min läsning
Ny rapport från Göteborgs Stads klimatråd
Chansen är liten att målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram nås till år 2030. Det konstaterar stadens klimatråd i sin senaste rapport. Några av rekommendationerna för att förbättra arbetet är att konkretisera klimatmålen, utkräva ansvar och stärka ledarskapet.

Hösten 2022 bildades Göteborgs Stads klimatråd på uppdrag av kommunfullmäktige. Det består av sex oberoende forskare som är experter inom olika områden. Rådet har som uppgift att analysera hur målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram kan nås. Det övergripande målet är att Göteborgs utsläpp ska minska med 70 procent till 2030.

För långsam takt för att målen ska nås

Förra året presenterade rådet sin första klimatrapport och nu har den andra rapporten publicerats. I den konstaterar rådet att utsikten att nå klimatmålen till år 2030 är låg. Den årliga minskningen har hittills bara varit ett par procent, vilket är en otillräcklig takt för att målet ska nås.

– Ett problem är att målen berör utsläpp som kommunen har väldigt lite inflytande över, till exempel raffinaderierna som utgör hälften av Göteborgs utsläpp, säger Fredrik Hedenus, ordförande i klimatrådet och biträdande professor i fysisk resursteori och rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.

Tydligare ansvar krävs

Rådet har analyserat och föreslagit åtgärder för hur staden ska nå målen i miljö- och klimatprogrammet. De menar att de övergripande målen borde brytas ned på de kommunala verksamheterna som kan påverka utsläppen mest och utkräva tydligare ansvar. Exempelvis ser man att utsläppen från Göteborg Energi, som kommunen direkt kan påverka, minskar snabbare än utsläppen i Göteborg som helhet.

Rådet menar också att kommunen inte verkar vara överens om hur klimatmålen ska betraktas – om de ska ses som en ambition och en strävan eller som något som faktiskt ska uppnås.

– Som det är nu pratar man ofta om klimatmålen som om de ska uppnås, samtidigt som åtgärderna och styrningen är helt otillräcklig. Det leder till otydlighet i organisationen, säger Sara Brorström, vice ordförande och redaktör i rådet samt professor i organisation och management vid företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

Rekommendationer om kommunens organisation

Rapporten kommer att presenteras på miljö- och klimatnämndens möte den 17 december och för kommunstyrelsen i januari.

Helena Granstedt Löfman är miljöutredare på miljöförvaltningen och klimatrådets kontaktperson på Göteborgs Stad.

– Årets rapport är kanske mer av internt intresse eftersom det handlar om kommunens organisation och styrning. Förra årets rapport bidrog till att öka fokus på klimatfrågan, bland annat genom att den fick uppmärksamhet i media. Vi får se om det blir samma sak i år, säger Helena Granstedt Löfman, miljöutredare på miljöförvaltningen och klimatrådets kontaktperson på Göteborgs Stad.

Just nu pågår ett arbete i miljöförvaltningen där Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram följs upp. Rapportens rekommendationer tas med in i det arbetet.

– Rådets rekommendationer får alltid någon typ av effekt där vi tittar på hur vi jobbar och om det är något vi kan ändra på. Rapporten lyfter utmaningar som jag tror att många känner igen, men det är inga lättlösta frågor och det finns anledning till att det ser ut som det gör. Men det är fortfarande värdefullt att frågorna lyfts, säger Helena Granstedt Löfman.

 

Göteborgs Stads klimatråd består av:

  • Fredrik Hedenus, ordförande och biträdande professor i fysisk resursteori och rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.
  • Sara Brorström, vice ordförande, redaktör och professor i organisation och management och universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.
  • Petra Svensson, lektor i statsvetenskap vid akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad.
  • Holger Wallbaum, professor i hållbart samhällsbyggande vid avdelningen för byggnadsteknologi på Chalmers tekniska högskola.
  • Niklas Harring, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Han är även knuten till Centre for environmental political studies och Environment for development.
  • Maria Schnurr, senior forskare på det statliga forskningsinstitutet RISE och har en doktorsexamen i organisationssociologi.

Länkar:



Prenumerera så du inte missar något nytt!