Ny rapport lyfter äldres resvanor i Göteborg

Äldre göteborgare är en växande grupp, men kunskapen om hur resvanorna förändras med åldrandet behöver bli bättre.

– Vi vet att äldre i högre utsträckning använder bil, särskilt äldre män. De cyklar mindre, men de går och åker kollektivt i ungefär samma utsträckning som resten av befolkningen, säger Maria Eriksson, marknadsanalytiker på stadsbyggnadsförvaltningen.

I de kollektiva resorna ingår även flexlinjen och färdtjänst.

Alla äldre reser inte likadant

I rapporten beskrivs äldre som en mycket heterogen grupp, det vill säga att det inte finns något tydligt gemensamt mönster i resvanorna som gäller för alla äldre. En del arbetar fortfarande, andra har en aktiv fritid och vill gärna gå eller cykla så länge det är möjligt.

”Av dem som besöker centrum är en väldigt liten andel bilister, eftersom förutsättningarna att ta sig hållbart dit är goda för väldigt många, även äldre. Samtidigt vet vi att parkering är en viktig fråga för många äldre, men vi behöver veta mer om vilka platser det handlar om och vilka alternativ som kan fungera”

Maria Eriksson

Samtidigt kan resvanorna förändras mycket när rörelseförmågan minskar eller när man får nedsatta kognitiva funktioner.

– Många som bor i staden använder regelbundet flera olika färdmedel för att lösa sina resbehov, och det gäller naturligtvis de äldre också, säger Maria Eriksson.

Miljön påverkar möjligheten att resa

En vanlig uppfattning är att äldre är beroende av bil för att kunna ta sig till exempelvis centrum. Något som ofta förs fram som argument i diskussionen om tillgängligheten för bil i Göteborg.

Men enligt Maria Eriksson behöver den bilden undersökas mer.

– Av dem som besöker centrum är en väldigt liten andel bilister, eftersom förutsättningarna att ta sig hållbart dit är goda för väldigt många, även äldre. Samtidigt vet vi att parkering är en viktig fråga för många äldre, men vi behöver veta mer om vilka platser det handlar om och vilka alternativ som kan fungera, säger hon.

Ungefär 30 procent av de äldre har någon form av funktionsnedsättning. Vanligast är svårigheter att röra sig, vilket kan påverka hur långt man orkar gå från en hållplats eller parkeringsplats.

– En gångvänlig stad med breda, jämna och halkfria trottoarer är grundläggande. Det ökar tryggheten och gör det möjligt för äldre att röra sig längre sträckor, säger Maria Eriksson.

Rekommenderar mer plats för hållbara resor

I rapportens rekommendationer lyfts tre övergripande inriktningar: minska biltrafiken, stärka stadsmiljöerna och fortsätta öka medborgarnas delaktighet i förändringar som påverkar resandet.

Rapporten pekar på att hållbara färdsätt behöver upplevas som attraktiva, trygga och tillförlitliga i vardagen. Det kräver bättre tillgänglighet och tydligare prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik, särskilt i centrala och täta stadsmiljöer där många trafikslag konkurrerar om samma yta.

För äldre kan det handla om konkreta saker som tryggare gångstråk, bättre belysning, fler sittplatser, jämnare beläggning och säkrare korsningar. Rapporten betonar också att äldre och barn inte ska ses som särintressen, utan som en måttstock för hur tillgänglig och trygg staden är för alla.