Park- och naturförvaltningen arbetar redan i dagsläget att förbättra de offentliga platserna. Ett exempel på det är Brunnsparken som nyligen gjorts om. Foto: Peter Svensson
Det pågår ett jämlikhetsarbete i hela Göteborgs Stad, där målet är att Göteborg ska vara en jämlik stad. I dag finns stora skillnader i livsvillkor mellan olika delar av staden och olika grupper i samhället. Park- och naturförvaltningen har nu reviderat sin riktlinje för jämställdhetsarbete från 2014.
– Vi såg behovet av att vidga perspektivet till att omfatta alla diskrimineringsgrunder, hela jämlikhetsbegreppet, säger Linn Ryding.
Kopplad till andra styrdokument
Riktlinjen är kopplad till Göteborgs Stads program för en jämlik stad (2018-2026) och Stadens grönstrategi som har två mål – ett socialt och ett ekologiskt.
– Riktlinjen är starkt kopplad till det sociala målet. Det ska finnas park- och naturområden nära göteborgare och besökare, alla ska känna sig välkomna och det ska finnas något för alla överallt. Vi behöver ha en riktlinje som talar om hur vi ska jobba med de sakerna, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborg.
Tar upp fyra aspekter
Riktlinjen redogör för hur jämlikhetsarbetet ska beaktas i de olika stadierna planera, bygga, sköta och aktivera utifrån fyra aspekter som ses som extra viktiga för att nå en mer jämlik stad, dessa är: utgå från platsen, inkludering, trygghet och tillgänglighet.
– Vi går igenom varje stadie och aspekt i riktlinjen och ger exempel på hur man kan jobba mer konkret med frågorna, säger Linn Ryding.
Mitt i stadsutveckling
Det pågår en historiskt stor ombyggnation av Göteborg och park- och naturförvaltningen medverkar bland annat i stadens strategiska arbete när det gäller detaljplaner och planprogram.
– Vi är mitt i en omfattande stadsutveckling, det är en stor utmaning, och samtidigt en stor möjlighet för oss att skapa bättre stadsmiljöer för alla. Där kan riktlinjen hjälpa oss väldigt mycket. Hur ökar vi användbarheten, tillgängligheten och jämlikheten på de platser som redan finns i staden? Vi kommer inte att kunna bygga allting nytt, säger Johan Rehngren.
Byggt om Brunnsparken
Park- och naturförvaltningen arbetar redan i dagsläget med ett ständigt förbättringsarbete för de offentliga platserna. Ett exempel på det är Brunnsparken som nyligen gjorts om. Det är nu en grönare park med fler planteringar och mer blomning, med färre träd för att få in mer ljus, förbättrad belysning, fler och olika sorters sittplatser, fler stråk genom parken och ett mer tillgängligt underlag på marken.
– Arbetet med ombyggnationen av parken utgick från en bred dialog med många berörda parter innan ett gestaltningsförslag togs fram. Detta för att bättre för att få en bättre förståelse för platsen, hur den används idag och vilken den önskade riktningen är för parkens utveckling. Arbetet med Brunnsparken fortsätter och just nu planerar vi tillsammans med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret för en cafébyggnad, det handlar om service på platsen men också om att öka den upplevda tryggheten. Just nu pågår dialog och förberedelser för arbetet med gestaltning av cafébyggnaden.
Vill vara en förebild
De offentliga rummen tillhör alla och alla har lika stor rätt att vara där. Det är på de allmänna platserna som mycket samspel sker, demokratiska rättigheter kan utövas och där människor kan mötas på lika villkor.
– Vi på park- och naturförvaltningen ska verka som en förebild i offentlig verksamhet, pusha på för att driva de här frågorna framåt och inspirera andra att jobba på samma sätt, det kan vara privata fastighetsförvaltare, arkitektkontor, föreningar eller bolag, säger Johan Rehngren.
FAKTA | Diskrimineringsgrunder
Park- och naturförvaltningens riktlinje för jämlikhetsarbete utgår från de lagstadgade diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.