Den här artikeln publicerades 2006-09-18 och kan ha hunnit bli inaktuell.
– Det gäller att vara vaken och ta vara på möjligheter redan idag, när man rustar upp eller förtätar ett bostadsområde. Det vore dumt att försitta de chanserna, när vi vet hur stor gruppen äldre kommer att bli, säger Marianne Hermansson.
Flest äldre på Hisingen
Hon arbetar på Senior Göteborg, en utvecklingsenhet på stadskansliet som tagit fram rapporten tillsammans med bland andra fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.
Rapporten visar att Hisingen har flest äldre, medan nordöstra Göteborg har den yngsta befolkningen. Men alla delar av staden berörs.
– Många inser nog inte vilken stor betydelse de äldre kommer att få som kundgrupp på bostadsmarknaden. I centrum ökar de yngre pensionärerna med 67 procent de kommande tio åren, säger Marianne Hermansson.
– Inget område kan slappna av och känna att de inte är berörda av den här demografiska utvecklingen, men vissa områden har större skäl än andra att börja i tid, säger Erik Gedeck på fastighetskontoret.
Nybyggnation räcker inte
Rapporten ska nu tjäna som plattform för diskussioner inom kommunen och med bostadsföretag om hur staden ska möta äldreboomen, till exempel med fler lägenheter anpassade för ”friska äldre”. Men det kommer inte att räcka med enbart nybyggnad.
– Vi måste också se över det befintliga beståndet och anpassa när man ändå gör en renovering, ta bort trösklar, sätta ut parkbänkar eller anpassa badrummen. Och vi behöver ett fördjupat samarbete mellan kommunen och bostadssektorn om att reservera de mest lämpliga lägenheterna för äldre, säger Erik Gedeck.
– Det vanliga bostadsbeståndet är det som tar längst tid att förändra, där måste vi börja. Men det är bra om även ansvariga inom vård och omsorg som planerar äldreboenden börjar fundera på frågan, säger Marianne Hermansson.
Krav på tillgängliga bostäder
– Vi behöver reservera mark för äldreboende som ska byggas om 10-15 år, så vi inte bygger igen bra platser nu, säger Erik Gedeck.
Idag bor 93 procent av Göteborgs ålderspensionärer kvar hemma, oftast i småhus eller äldre lägenheter. Bara sju procent bor alltså i särskilda äldreboenden, för åldersgruppen över 80 år ökar den andelen till 16 procent.
Bostadanpassning, rollatorer, färdtjänst, larm, kvällspatruller och hemsjukvård har gjort att de äldre kan bo kvar hemma med en god livskvalitet. Och så kommer det att vara även i framtiden, med en åldrande befolkning.
Det kommer att ställa högre krav på hemtjänst och hemsjukvård, men också att fler bostäder och boendemiljöer är tillgängliga och anpassade för äldre.
– Ofta är det små, enkla saker som avgör om äldre kan bo kvar hemma – ledstänger, belysning, plan mark till taxifickan och mataffären, säger Marianne Hermansson.
– Och det som är bra för de äldre, är ju bra för oss andra också, som ska köra barnvagnar, släpa hem matkassar – eller kanske är funktionshindrade, säger Erik Gedeck.
De senaste 20 åren har antalet svenskar över 90 år tredubblats. Foto: Peter Svenson