Socionomen Mattias Gullberg har avslutat sin kartläggning av GHB-situationen på Hisingen, ett projekt han arbetat med i ett och ett halvt år. Han har intervjuat både människor som missbrukar GHB och personal inom sjukvård och socialtjänst som kommer i kontakt med missbruket.
Oberäknelig och farlig drog
Och han har fått en tydlig bild: samarbetet mellan de olika instanserna är inte på långa vägar tillräckligt.
– Generellt fungerar inte vårdkedjan bra idag. Både akutsjukvården och socialtjänsten behöver skärpa till sig. När GHB är inblandat är det blåljus som gäller, säger Mattias Gullberg.
– Alla inblandade måste agera snabbt. GHB är en oberäknelig drog, och det gör den farlig. Samma dos som vid ett tillfälle ger ett behagligt rus, kan nästa gång orsaka andningssvårigheter som i värsta fall leder till döden, fortsätter han.
Ändå har det hänt att en person kommit till akuten hela 20 gånger efter att ha tagit för mycket GHB – utan att någon anmälan till socialtjänsten gjorts.
”Anmäl direkt!”
– Överdoserar man GHB så är det på allvar. Anmäl direkt!
Men akutsjukvården brister i rutinerna när det gäller att föra information om överdoseringar vidare till socialtjänsten. Det gör att den enskilde patienten inte får den hjälp som behövs.
– Sjukvårdspersonalen säger själva att de är dåliga på att anmäla överdoseringar. Det är inget som prioriteras, säger Mattias Gullberg.
Dessutom står rädslan för att bryta mot sekretesslagen ofta i vägen. Men sjukvårdspersonal begår inget sekretessbrott om de anmäler en GHB-överdos till socialtjänsten. Om syftet är att ge personen nödvändig vård får uppgifter utbytas mellan myndigheterna.
– Sekretesslagen är väldigt tydlig, den öppnar upp för att socialtjänsten och sjukvården ska kunna kommunicera.
”Måste öka kunskapen om varandra”
GHB-projektet är avslutat, men arbetet med att skapa en säker vårdkedja fortsätter. I broschyren ”Agera i tid, rädda liv” ger Mattias Gullberg rekommendationer för både sjukvård och socialtjänst.
Båda måste öka sin kunskap om varandra, menar han.
– Om kommunikationen mellan dem blir bättre ökar chansen att patienter och klienter får det omhändertagande de behöver.
Det är inte bara akutsjukvården som brister. Socialtjänsten måste också bli bättre. Bland annat behöver de öka sin kunskap om drogernas olikheter och riskfaktorer.
Alla stadsdelar har olika rutiner
– Det är en ökad risk för överdos med GHB jämfört med andra droger. En klient som missbrukar GHB måste man ta tag i snabbt, det räcker inte att skicka ett brev med erbjudande om samtal en vecka senare. Dessutom borde socialtjänsten arbeta fram bättre rutiner kring hur man tar emot information från sjukvården, säger Mattias Gullberg.
– Det finns 21 stadsdelar, och alla har olika rutiner för att hantera de här ärendena. Det gör det svårt för sjukvården eftersom de får helt olika bemötanden när de ska anmäla en GHB-överdos. Sjukvårdspersonal har fått höra socialsekreterare säga saker som ”Och vad vill du att jag ska göra åt det?” när de ringer. Det gör dem knappast mer benägna att fortsätta anmäla överdoseringar.
Broschyren som är sammanställd av Anders Magnusson på Kunskapskällar’n, kan laddas ner från från länken nedan. Den går också att hämta hos Kunskapskällar’n på Bohusgatan 15.
Ur broschyren ”Agera i tid, rädda liv” :
Råd till sjukvården:
• Läs på om sekretesslagen. Den öppnar för mer kontakt än man kanske tror.
• Ta ansvar för att det finns rutiner för informationsöverföringen.
• Inse att man måste göra det här tillsammans.
•Tänk på att beslutet om behandling ligger hos socialtjänsten. Sjukhusets uppgift är den medicinska bedömningen.
• Ta en personlig kontakt med socialtjänsten. Det ökar chansen till ett gott omhändertagande av patienten.
Råd till socialsekreterare:
• Var trevlig, tillgänglig och intresserad när akutsjukvården hör av sig.
• Återkoppla till sjukvården när de gjort en anmälan. Då ökar chansen att de fortsätter att rapportera.
• Ställ kompletteringsfrågor om klienten, ta reda på detaljer. I vilket skick var han när han kom till akuten? Vad hände?