Nya rapporter visar hur hbtqi-personer har det i Göteborg

Göteborgs Stad ska vara en öppen och inkluderande stad för alla. Därför har två rapporter tagits fram efter beslut av kommunfullmäktige och på initiativ av stadens HBTQ-råd. Rapporterna ska ligga till grund för stadens fortsatta arbete med att förbättra hbtqi-personers livsvillkor i Göteborg.

– HBTQ-rådet har också påtalat att det saknas ett fokus på skolområdet i stadens hbtq-plan utifrån en mängd signaler om att det är tufft för unga hbtqi-personer i skolan, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare, ärende och utredning, stadsledningskontoret.

Första i sitt slag

Den ena rapporten tittar på vad som hänt sedan förra rapporten, Normbrytande liv 2014. Den andra tittar på hur det är att vara hbtqi-person i skolan i Göteborg och hur stadens systematiska kvalitetsarbete ser ut. Den heter “Det är ingen temadag att vara hbtq – det är man året om”.

– Det är den första rapporten av sitt slag i Göteborg och i Sverige över huvud taget.

Ger en lägesbild

Det är inga vetenskapliga studier men rapporterna ger en lägesbild baserad på webbenkäter, intervjuer, granskningar av dokument, arbetssätt och beslut. Huvudrapporten har gjorts av Antidiskrimineringsbyrån Väst och där har webbenkäten besvarats av 583 personer (från yngre tonåringar upp till 80-plussare). Stadsledningskontoret har gjort den andra rapporten och där har 297 personer i högstadiet och gymnasiet svarat på webbenkäten.

– Det kommer nya läroplaner i sommar och i dem står det att skolan ska ha ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, det fångas upp i både rapporterna och rekommendationerna.

Delad bild

I huvudrapporten gör Antidiskrimineringsbyrån Väst bedömningen att det saknas ett systematiskt och strategiskt övergripande arbete med mänskliga rättigheter i staden och att det finns hbtqi-kompetens med att den är spridd. Den entusiasm som omgärdade stadens arbete med hbtq-personers livsvillkor under 2010-talet är inte lika påtaglig i dag.

– Göteborgs Stad har tagit ett steg framåt exempelvis när det gäller Resursteam heder och deras hbtqi-kompetens, Visuell kommunikation som gör layout för staden har ett bra normmedvetet arbete och rapporten lyfter också att det nu finns tider för regnbågsfamiljer på öppna förskolan.

Pågår arbete

Rapporten för skolan visar att det delvis saknas hbtqi-kompetens och att det saknas hbtqi-relaterade frågor i skolornas elevenkäter. 63 procent av dem som svarat på stadsledningskontorets enkät tycker inte att de får lära sig om hbtqi-frågor och hbtqi-personer i skolan, 54 procent svarar att det inte finns med i skolans läromedel och 41 procent svarar att sexualundervisningen inte tar upp frågor som berör dem. Enligt enkäten känner sig en av fyra personer inte sig trygga i skolan. I den återkommande elevenkäten som skolan gör är det en av tio som inte känner sig trygga i skolan.

– Det pågår ett arbete med hbtqi på skolorna och det finns ambitioner. Men det finns vissa bekymmer med att fånga hur de speciella villkoren är för hbtqi-personer, man jobbar med värdegrunden, men inte specifikt med hbtqi-personer.

44 rekommendationer

Antidiskrimineringsbyrån Väst som granskat staden som extern aktör har tagit fram 32 rekommendationer utifrån områden de följt upp från rapporten från 2014. Stadsledningskontoret har lämnat 12 framåtsyftande rekommendationer när det gäller skolan.

– Materialet som tagits fram är första steget för att kunna bli bättre i Göteborgs Stad. Det är ett underlag till politiken, staden och HBTQ-rådet. Rekommendationerna blir en politisk fråga, där politikerna får besluta om de vill gå vidare med dem eller inte, säger Anna-Carin Jansson.

Uppdraget att ta fram rapporterna beslutades av kommunfullmäktige den 10 september 2020. Utbildningsnämnden och grundskolenämnden beslutade 19 april respektive 26 april att ge sina förvaltningar i uppdrag att redovisa hur de ska omhänderta resultat och rekommendationer i rapporten om skolan. Kommunstyrelsen beslutade på onsdagen att återremittera ärendet med ett uppdrag till stadsledningskontoret att komplettera rapporten om HBTQ-personers livsvillkor, baserat på otrygghet och diskriminering, för att få ett tydligare underlag inför framtagandet av en ny HBTQ-plan.