Nytt arbetssätt sparar miljoner åt socialtjänsten i Bergsjön
Ett skäl till att projektet Bra boende i Bergsjön drog igång för tre år sedan var att kostnaderna för det sociala boendet rusade i höjden, bland annat på grund av oseriösa hyresvärdar som tog ockerhyror för både lägenheter och tillsyn.
Hyresvärdar måste signalera tidigt
– Vi har nu vår egen tillsyn med boendestödjare som dessutom fungerar som verktyg i direkta förhandlingar med fastighetsägarna, säger Elisabeth Söderberg, socialchef i Bergsjön.
När hyresvärden utlovas boendestöd till en besvärlig hyresgäst, blir det lättare att erbjuda ett hyreskontrakt eller att avvakta med en vräkning.
– Vi har lyckats skapa ett förtroende som bygger på att vi lyfter fram rätt personer, de som klarar att bo i en lägenhet med lite stöd, de betalar hyra och stör inte grannarna. Om vi lyfter fram personer som inte klarar att bo enligt Jordabalkens regler, skadas förtroendet. Så det gäller att ”pricka rätt”, säger Elisabeth Söderberg och påpekar att samarbetet inte bara gäller Bergsjöns största kommunala bostadsbolag, Familjebostäder.
– Här finns många privata fastighetsägare och det kommer nya hela tiden, men vi har fått ett bra samarbete med dem och skärper in vikten av att de tidigt måste signalera störningar eller hyresskulder, så vi får chans att göra något åt det.
Lönsamt trots fyra nya tjänster
– Idag har vi i stort sett inget socialt boende som inte är upphandlat och vi är inte längre i händerna på privata aktörer som erbjuder tillsyn och boende till höga priser.
Projektet i Bergsjön har lett till färre vräkningar, fler lägenheter på den ordinarie bostadsmarknaden och att socialsekreterarna inte behöver ägna så mycket tid åt att försöka lösa klienternas bostadsproblem.
Nu har tre tjänster som boendestödjare och en som samordnare permanentats.
– Vi tycker att det är en solskenshistoria. Även om man räknar in kostnaderna för fyra nya tjänster så lönar detta sig, konstaterar Elisabeth Söderberg.
Projektet har fått stöd från socialstyrelsen i flera omgångar och anses vara nyskapande för landet i sitt helhetsgrepp på hemlösheten.
”Vissa grupper diskrimineras”
Men socialtjänsten kan inte lösa allt, konstaterar sociologen Catharina Thörn som utvärderat projektet för Göteborgsregionens forskningscentrum för välfärdsfrågor, FoU i Väst.
– Göteborg och de flesta andra kommuner ser inte hemlösheten som ett bostadsproblem, utan som ett problem som orsakas av missbruk eller psykisk sjukdom.
– Orsaken till hemlösheten är ofta strukturella problem snarare än individuella, till exempel att vissa grupper diskrimineras på bostadsmarknaden. Socialtjänsten ska hjälpa individer, de kan inte förändra de stora strukturerna, säger Catharina Thörn.
– Socialtjänsten har ju inga lägenheter, utan makten ligger hos fastighetsägarna.
Hon säger att socialtjänsten hamnat i händerna på privata hyresvärdar bland annat som en följd av kommunens sätt att hantera hemlösheten.
”Privata aktörer hyr ut till ockerpriser”
– Sedan länge är hemlöshetspolitiken nästan helt inriktad på att hjälpa ”medelålders man med missbruksproblem”. Men gruppen hemlösa ser inte ut så idag, många av klienterna i Bergsjön passar inte alls i kommunens alternativa boende Altbo. De är inte missbrukare eller psykiskt sjuka, deras enda problem är att de inte har en fast inkomst och därför inte är attraktiva på bostadsmarknaden, säger Catharina Thörn.
– Därför har det växt upp en marknad med privata aktörer som ser behovet och hyr ut till ockerpriser.
Nu har Bergsjön lyckats förbättra läget.
– Men i det stora hela kommer man bara åt det genom att ändra kommunens hemlöshetspolitik. Det mest önskvärda vore att kommunen tar ett övergripande ansvar för frågan, som idag ligger uppsplittrad på olika stadsdelar och som fortfarande är väldigt fokuserad på att lösa individers problem – inte de strukturella problemen, säger Catharina Thörn.
Fotnot:
Rapporten kommer att publiceras på FoU i Väst:s hemsida.