Ojämlikt bland Göteborgs unga visar ny kartläggning
Gemene man kanske tror att ungdomar idag mest sitter framför datorer och äter hamburgare, men för Marianne Bernhardtz, planeringsledare på stadskansliet, är det ingen överraskning att ungdomar idag har bättre hälsa än förr.
– Ungdomarna lever i regel sundare och motionerar mer idag än jämfört med till exempel för 25 år sedan. Framförallt är det tjejerna som är medvetna om att äta sunt och är aktiva, går på gym eller Friskis och svettis, säger Marianne Bernhardtz.
Ojämlikheten stor
Dessutom har rökningen minskat bland unga, liksom killarnas snusning.
Tjejerna, däremot, snusar allt oftare. Sedan 2001 har man också i undersökningar noterat en senare alkoholdebut och en minskad alkoholkonsumtion bland 15-16 åringar.
Fortfarande är det dock långt kvar till den låga alkoholkonsumtionsnivå man hade i slutet av 1980-talet.
Ojämlikheten i hälsa är fortfarande stor mellan unga i olika befolkningsgrupper.
– Lägre utbildade är tyvärr ofta mindre medvetna om hur de kan ta hand om sin hälsa. De röker mer, motionerar mindre och äter sämre. Dessutom har de oftast sämre ekonomi, säger Marianne Bernhardtz.
Gruppen ökar kraftigt
En annan ojämlikhet syns mellan könen. För trots att tjejerna ofta tränar mer än killarna, är det vanligare att de röker. Tjejer är också i större omfattning långtids- sjukskrivna, inte sällan på grund av psykisk ohälsa.
– Det är många faktorer som samverkar och det finns naturligtvis stora skillnader mellan kvinnor i spannet mellan 16 och 29 år som vi har studerat. Men generellt kan man säga att vid påfrestningar i livet reagerar kvinnor oftare genom att bli sjuka, medan män konsumerar mer alkohol, blir högkonsumenter och riskerar sin hälsa på så sätt, säger Marianne Bernhardtz.
Kanske är oro inför framtiden en faktor som påverkar den mentala hälsan. Konkurrensen mellan ungdomar är stor, såväl vad det gäller utbildningsplatser och arbete som bostäder. Och konkurrensen kommer att öka, för om tio år finns det 93.000 personer i Göteborg mellan 16 och 29 år, vilket är 9.000 fler än idag.
Etablerar sig allt senare
Det kommer att ställa stora krav på samhället.
– Dessutom har etableringsåldern, den ålder då 75 procent är sysselsatt, gått från 20 år 1987 till 27-28 år 2001, säger Lill Backlund på enheten för välfärd och utbildning.
Man både läser vidare och bildar familj senare i livet än tidigare. Fler bor därför hemma och antalet singelhushåll ökar.
– Det gör att kraven på nya bostäder för ungdomar ökar. Många har också svårt att få bostadskontrakt eftersom de inte har en fast inkomst. Man måste kanske undersöka möjligheterna att utforma kontrakten för ungdomar annorlunda, säger Lill Backlund.
Många utanför gymnasiet
Ett annat problem som lyser igenom i undersökningen är att polariseringen när det gäller utbildning ökar. Allt fler läser vidare efter gymnasiet, medan många inte klarar gymnasiet alls.
900 Göteborgsungdomar under 20 år varken går eller kommer att gå ut gymnasiet, samtidigt som ungdoms- arbetslösheten är hög.
Vuxenutbildningen lockar dock till sig en del av dem senare i livet.
– Ett tredje problem är att högre utbildade personer tränger undan lägre utbildade, men som ändå har en adekvat utbildning, från arbeten. Många tvingas ta jobb som de är överkvalificerade för, säger Lill Backlund.